Elpris prognos

En elpris prognos är ett viktigt verktyg för att förstå hur dina elkostnader kan utvecklas den närmaste tiden. Genom att analysera marknadens signaler kan du fatta bättre beslut kring ditt elavtal och din förbrukning. Se Elpris prognos her för att få en uppfattning om vart priserna är på väg just nu. Det handlar om att tolka utbud, efterfrågan och yttre faktorer som väder och bränslepriser.

Att följa prognoser hjälper dig att undvika dyra toppar om du har ett rörligt avtal. För dig med fast avtal kan det ge en indikation på om det är läge att binda om priset eller vänta. Marknaden rör sig snabbt och små förändringar i omvärlden kan få stor effekt på slutpriset.

Grundläggande faktorer som styr elpriset

Elpriset bestäms utifrån en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket som används. När efterfrågan är hög och produktionen låg stiger priserna. Omvänt sjunker priserna när det finns ett överskott av el i systemet. Denna balansgång sker varje timme, året runt.

Produktionskostnaden för den dyraste energikällan som behövs för att täcka behovet sätter priset för all el. Detta kallas för marginalprissättning. Om billig vindkraft inte räcker till måste dyrare kraftslag som kol eller gas startas, vilket drar upp priset för alla.

En tillförlitlig elpris prognos tar hänsyn till alla tillgängliga kraftslag. Analytiker tittar på hur mycket vindkraft, vattenkraft och kärnkraft som finns tillgänglig. Även import och export till grannländer spelar en avgörande roll för den svenska prisbilden.

Vädrets påverkan på prognosen

Vädret är den enskilt största faktorn för elprisets utveckling på kort sikt. I Sverige är vi beroende av både vattenkraft och vindkraft. Nederbörd, vindstyrka och temperatur är därför centrala variabler i alla analysmodeller. En förändring i väderprognosen får omedelbart genomslag på elbörsen.

Temperaturen styr efterfrågan på uppvärmning. En kall vinterdag ökar elförbrukningen i bostäder och lokaler drastiskt. Om kylan kombineras med svaga vindar uppstår en situation där utbudet minskar samtidigt som efterfrågan ökar, vilket leder till pristoppar.

Nederbörd påverkar fyllnadsgraden i vattenmagasinen. Mycket regn och snösmältning ger god tillgång på billig vattenkraft. Torra år med låga nivåer i magasinen minskar utbudet och pressar upp priserna, särskilt inför vintersäsongen.

Nord Pool och prissättningen

Handeln med el i Norden sker på elbörsen Nord Pool. Här sätter elproducenter och elhandlare priset för kommande dygn. Varje dag klockan 13:00 presenteras spotpriserna för nästkommande dag, baserat på inkomna bud.

Prognoser som sträcker sig längre än ett dygn baseras på finansiella marknader och terminspriser. Där handlar aktörerna med kontrakt för elleveranser i framtiden, till exempel för nästa månad eller nästa år. Dessa priser speglar marknadens förväntningar på framtida kostnader.

Spotpriset är det pris som elbolagen betalar, men det är inte hela din kostnad. Påslagen från elbolagen, skatter och nätavgifter tillkommer. Spotpriset är dock den rörliga delen som varierar kraftigast och som du kan påverka genom att flytta din förbrukning.

Elområdenas betydelse

Sverige är indelat i fyra olika elområden, från SE1 i norr till SE4 i söder. Prisprognoserna skiljer sig ofta markant mellan dessa områden. I norra Sverige är produktionen av el ofta högre än förbrukningen, vilket historiskt har gett lägre priser.

I södra Sverige, särskilt i elområde 4, är förbrukningen hög samtidigt som den egna produktionen är lägre. Detta område är mer beroende av import från norra Sverige och från kontinenten. Begränsningar i överföringskapaciteten mellan norr och söder skapar prisskillnader, så kallade flaskhalsar.

När kablarna mellan elområdena är fullbelastade kan inte den billiga elen från norr flöda fritt söderut. Då kopplas priset i södra Sverige istället hårdare mot priserna i Tyskland och Danmark. En prognos för Malmö kan därför se helt annorlunda ut än en prognos för Luleå.

Vindkraftens volatilitet

Vindkraften har byggts ut kraftigt och utgör en stor del av den svenska energimixen. Detta har gjort elpriset mer volatilt, alltså rörligt. När det blåser mycket produceras stora mängder billig el, vilket kan pressa ner priset till nära noll eller till och med negativa nivåer.

När vinden mojnar försvinner snabbt en stor del av produktionskapaciteten. Om detta sker samtidigt som förbrukningen är hög måste andra kraftslag täcka upp. Eftersom vindkraft är svår att planera exakt, blir vindprognoser avgörande för prisbilden timme för timme.

Moderna vädermodeller kan förutse vindstyrkor relativt väl några dagar framåt. Längre fram i tiden blir osäkerheten större. Detta gör att rörliga elpriser kan svänga kraftigt från en vecka till en annan beroende på hur lågtryck och högtryck rör sig över Skandinavien.

Kärnkraftens roll för stabilitet

Kärnkraften fungerar som en baslast i det svenska elsystemet. Den producerar el oavsett väder, vilket bidrar till stabilitet i nätet och i prisbilden. När kärnkraftverken går för fullt dämpas ofta de högsta pristopparna eftersom det finns en stadig tillförsel av el.

Revisioner och underhållsarbete påverkar tillgängligheten. Varje år stängs reaktorer av för planerat underhåll, oftast under sommaren när efterfrågan är lägre. Om en reaktor måste snabbstoppas oväntat under vintern får det omedelbar effekt på elprisprognosen.

Marknaden bevakar noga driftstatusen för reaktorerna i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Information om förlängda revisioner eller tekniska problem får priserna på terminsmarknaden att stiga, då risken för elbrist ökar.

Vattenkraft och hydrologisk balans

Vattenkraften är Sveriges batteri. Genom att lagra vatten i stora magasin kan produktionen regleras utifrån behov. När priset är högt släpper producenterna på mer vatten, och när priset är lågt sparar de på vattnet. Detta jämnar ut prisvariationerna över tid.

Den hydrologiska balansen är ett mått på hur mycket energi som finns lagrat i snö och vattenmagasin jämfört med ett normalår. Ett underskott i balansen indikerar att priserna kan bli högre framöver, eftersom producenterna måste hushålla med vattnet.

Vårfloden är en viktig period. Mängden snö i fjällen avgör hur mycket vatten som kommer att fylla magasinen inför nästa vinter. Prognoser för snömängd och smälttakt är därför viktiga indikatorer för elpriset på halvlång sikt.

Kopplingen till europeiska gaspriser

Det svenska elpriset är inte isolerat. Vi är sammankopplade med den europeiska elmarknaden via kablar till bland annat Tyskland, Polen och Litauen. Priset på kontinenten styrs i hög grad av priset på naturgas och kol, samt utsläppsrätter för koldioxid.

När gaspriset stiger i Europa blir det dyrare att producera el i gaskraftverk. Eftersom dessa verk ofta sätter marginalpriset, stiger elpriset i Tyskland. Detta smittar av sig på södra Sverige när vi exporterar el eller när vi behöver importera.

Geopolitiska händelser som påverkar gasleveranser får därför genomslag även på din elräkning. En prognos för svenska elpriser måste alltid ta hänsyn till den energipolitiska situationen i Europa och lagernivåerna i de europeiska gaslagren.

Valutakursernas inverkan

Elhandeln på Nord Pool sker i valutan Euro. Det innebär att växelkursen mellan den svenska kronan och euron påverkar det slutliga priset för svenska konsumenter. En svag svensk krona gör att elen blir dyrare att köpa in, även om marknadspriset i Euro ligger stilla.

Förändringar i valutakursen kan förstärka eller dämpa effekten av andra prisfaktorer. Om elpriset i Euro sjunker men kronan samtidigt försvagas, kanske sänkningen inte märks lika tydligt på din faktura. Valutaprognoser är därför en del av den totala kostnadsbilden.

Detta påverkar även bränslepriser globalt. Olja, kol och gas handlas ofta i Dollar. Valutarelationer mellan USD, EUR och SEK är komplexa men har en direkt inverkan på produktionskostnaderna för den el som importeras till Norden.

Säsongsvariationer och förbrukningsmönster

Elpriset följer tydliga säsongsmönster. Under sommaren är förbrukningen låg eftersom ingen uppvärmning behövs och industrin ofta går på sparlåga under semestern. Detta leder normalt till årets lägsta priser, förutsatt att inte extremt väder inträffar.

Hösten och vintern innebär ökad förbrukning och högre priser. Den så kallade ”höglastperioden” inträffar under vintermånadernas vardagar på morgonen och kvällen. Då är belastningen på elnätet som störst när industrier startar och hushållen vaknar eller kommer hem.

Att förstå dessa cykler hjälper dig att tolka prognoser. Ett ”högt” pris på sommaren kan vara betydligt lägre än ett ”lågt” pris på vintern. Jämförelser bör alltid göras mot motsvarande period föregående år eller mot ett normalår.

Timpriser och smart styrning

För hushåll med timprisavtal blir korttidsprognoser extremt viktiga. Med ett sådant avtal betalar du vad elen kostar exakt den timme du använder den. Priset varierar kraftigt över dygnet, med toppar på morgon och kväll och dalar på natten.

Genom att följa morgondagens spotpriser kan du styra din förbrukning. Elbolag som Tibber erbjuder teknik för att automatiskt ladda elbilen eller värma huset när priset är som lägst. Detta kräver att du är aktiv och har koll på prognosen för nästa dygn.

Skillnaden mellan dygnets dyraste och billigaste timme kan vara mycket stor. Under blåsiga nätter kan priset vara nära noll, medan det rusar iväg under vindstilla morgontimmar. Att flytta förbrukning är det mest effektiva sättet att sänka snittpriset.

Tabell: Avtalsformer och prognoskänslighet

Avtalstyp	Prissättning	Beroende av prognos	Riskprofil
Rörligt månadspris	Snittpris av månadens alla timmar	Måttlig (säsong)	Medel
Timpris	Priset sätts timme för timme	Hög (dag/timme)	Hög
Fast pris	Samma pris per kWh hela perioden	Låg (vid tecknandet)	Låg
Mixpris	50% fast, 50% rörligt	Medel	Medel

Överföringskapacitet och flaskhalsar

Stamnätet transporterar elen från producenterna till konsumenterna. Kapaciteten i ledningarna är inte obegränsad. När mycket el ska transporteras från norr till söder kan ledningarna bli fulla. Då uppstår flaskhalsar som isolerar prisområdena från varandra.

Svenska Kraftnät ansvarar för stamnätet och planerar utbyggnader. Underhållsarbeten på stora ledningar kan tillfälligt minska överföringskapaciteten. Detta tas med i prognoserna och kan leda till att prisskillnaderna mellan norr och söder ökar tillfälligt.

Nya ledningar, som Sydvästlänken, har byggts för att minska dessa skillnader. Men utbyggnaden av nätet tar lång tid och hinner inte alltid med i takten som ny vindkraft ansluts eller nya industrier etableras. Begränsningar i nätet kommer att påverka priserna under lång tid framöver.

Tips: Så agerar du på en prognos

Använd prognosen praktiskt i vardagen. Om prognosen visar på extremt höga priser kommande dagar, försök att minimera onödig förbrukning. Kör inte tvättmaskin och diskmaskin halvfulla. Sänk inomhustemperaturen någon grad om möjligt. Om du ska binda ditt elavtal, titta på terminspriserna. Om marknaden förväntar sig sjunkande priser kan det vara klokt att vänta med att binda, eller välja en kortare bindningstid.

Solkraftens växande betydelse

Solkraften växer snabbt i Sverige, framförallt genom privata solcellsanläggningar. Solenergi produceras mest mitt på dagen under sommarhalvåret. Detta bidrar till att pressa ner priserna under dagtid på sommaren, en tid då priserna historiskt sett varit högre än på natten.

Denna effekt kallas ibland för ”anka-kurvan” i andra länder, där mycket solenergi gör att behovet av annan kraft minskar drastiskt mitt på dagen. I Sverige ser vi tendenser till detta soliga dagar. Det påverkar lönsamheten för andra kraftslag och ändrar dygnsrytmen för priserna.

Prognoser för solinstrålning blir därmed allt viktigare, även om solkraften fortfarande utgör en mindre del av totalen jämfört med vatten och vind. För dig med egna solceller är det intressant att följa prognosen för att veta när du ska sälja din överskottsel eller använda den själv.

Industrins omställning och framtida behov

Sverige står inför en massiv elektrifiering. Industrin ställer om från fossila bränslen till el. Stora projekt som Hybrit (fossilfritt stål) och batterifabriker kommer att kräva enorma mängder el. Detta ökar efterfrågan på lång sikt och påverkar långtidsprognoserna.

Om produktionen av el inte byggs ut i samma takt som industrins behov ökar, kommer det att leda till ett generellt högre elpris. Prognosmakare tittar på beslutade industrisatsningar och jämför dem med planerad utbyggnad av vind- och kärnkraft.

Detta är en strukturell förändring. Det handlar inte bara om väder och vind, utan om en permanent förskjutning i balansen mellan utbud och efterfrågan. Det gör att historiska priser kanske inte är en bra måttstock för framtiden.

Fasta eller rörliga avtal i osäkra tider

Valet mellan fast elpris och rörligt avtal är den vanligaste frågan konsumenter ställer sig utifrån prognoser. Ett fast pris fungerar som en försäkring. Du betalar en premie för att slippa oroa dig för pristoppar. Elbolaget tar risken och sätter ett högre pris för att täcka upp för osäkerheten.

Rörligt pris har historiskt sett varit billigast över tid. Men det kräver att du har marginaler i din ekonomi för att klara av månader med mycket höga fakturor. Prognosen hjälper dig att bedöma risken. Ser det ut att bli en mild och blåsig vinter minskar risken med rörligt.

Vissa väljer att binda priset under vintermånaderna och ha rörligt på sommaren. Detta kräver dock att du hittar avtal med korta bindningstider eller rätten att bryta avtalet, vilket inte alltid är möjligt eller ekonomiskt fördelaktigt.

Globala bränslemarknader

Priset på kol och olja påverkar också elpriset, om än indirekt i Sverige. Kolkraftverk i Europa köper kol på en världsmarknad. När Kina eller Indien ökar sin efterfrågan på kol stiger priserna globalt, vilket gör det dyrare att producera el i Tyskland.

Oljepriset påverkar transportkostnader och ibland även toppkraftverk som drivs med olja. Även om Sverige har väldigt lite fossil elproduktion, sätter dessa kraftverk ofta priset på Nord Pool under timmar med hög belastning och låg vindkraftsproduktion.

Att hålla ett öga på råvarumarknaden ger en indikation på vart energipriserna är på väg. En global lågkonjunktur minskar ofta efterfrågan på energi, vilket kan leda till lägre elpriser även i Sverige.

Utsläppsrätter och klimatpolitik

EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) är ett politiskt verktyg för att minska koldioxidutsläppen. Kraftverk som släpper ut CO2 måste köpa utsläppsrätter. När priset på dessa rätter stiger, blir det dyrare att producera el från fossila källor.

Detta är en medveten strategi för att göra förnybar energi mer konkurrenskraftig. För dig som konsument innebär högre priser på utsläppsrätter högre elpriser så länge fossila bränslen behövs i det europeiska systemet. Politiska beslut i Bryssel påverkar alltså prognosen.

Skärpta klimatmål innebär troligen att priset på utsläppsrätter kommer att fortsätta stiga eller ligga på en hög nivå. Detta sätter ett ”golv” för hur billig den fossila elen kan bli, vilket i sin tur stöttar prisnivån på elmarknaden.

Export och import av el

Sverige är ofta en nettoexportör av el. Vi säljer el till Finland, Baltikum, Polen, Tyskland och Danmark. Exporten bidrar till att balansera systemet och ger intäkter till Sverige. Men det innebär också att vi importerar prisnivåer.

När vi exporterar maximalt kopplas vårt pris till köparens pris. Om priset är högt i Tyskland och vi exporterar dit, stiger priset i SE4. Om vi istället har ett överskott som vi inte kan exportera, sjunker priset inrikes.

Kablarnas tillgänglighet är avgörande. Om en exportkabel går sönder kan elen ”stängas in” i Sverige, vilket leder till kraftigt sänkta priser lokalt men problem för grannlandet. Driftstörningar på utlandsförbindelser är därför en viktig parameter i kortsiktiga prognoser.

Din egen energiförbrukning

Oavsett hur prognosen ser ut är den billigaste elen den du inte använder. Att se över din energiförbrukning är det bästa sättet att skydda sig mot höga priser. Uppvärmning och varmvatten står för den största delen av kostnaden i en villa.

Genom att sänka innetemperaturen, täta fönster och duscha kortare minskar du ditt beroende av elpriset. Investeringar i energieffektivisering, som värmepumpar eller tilläggsisolering, ger avkastning oavsett om elpriset är högt eller lågt, men kalkylen ser bättre ut vid höga priser.

Att förstå sin förbrukningsprofil är första steget. Använder du mest el när det är som dyrast? Genom att analysera ditt mönster kan du se om ett timprisavtal skulle löna sig eller om du bör hålla dig till ett vanligt rörligt avtal.

Samhällsekonomiska faktorer

Inflation och räntor påverkar elbolagens kostnader för investeringar. Höga räntor gör det dyrare att bygga nya kraftverk och elnät. Dessa kostnader måste i slutändan betalas av elkunderna, antingen via elpriset eller via nätavgiften.

En lågkonjunktur kan minska industrins efterfrågan på el, vilket dämpar priserna. Omvänt kan en högkonjunktur driva upp priserna. Det allmänna ekonomiska läget är därför en bakgrundsfaktor som sätter scenen för elmarknadens utveckling.

Elpriset är också en drivkraft för inflationen. Höga energipriser gör varor och tjänster dyrare, vilket påverkar hela ekonomin. Riksbanken och andra institutioner följer därför elprisprognoserna noga i sina egna bedömningar.

Teknisk utveckling och lagring

Framtidens elsystem kommer att innehålla mer energilagring. Batteriparker och vätgaslager kan lagra billig el från blåsiga dagar och använda den när det är vindstilla. Detta skulle jämna ut priskurvorna och göra prognoserna mer stabila.

Tekniken utvecklas snabbt men är fortfarande i ett tidigt skede eller dyrt att implementera i stor skala. På sikt kan detta minska volatiliteten och göra att vi slipper de mest extrema pristopparna. Tills dess är vi beroende av flexibilitet i förbrukningen.

Smarta hem-lösningar blir allt vanligare. Teknik som automatiskt styr värmepumpar och elbilsladdare mot billiga timmar hjälper till att balansera nätet. Ju fler som använder denna teknik, desto mindre blir behovet av att starta dyra reservkraftverk.

Skatter och nätavgifter

När du tittar på en elprisprognos ser du oftast bara spotpriset. Men din totala kostnad består till stor del av skatt och avgifter. Energiskatten är en statlig skatt som tas ut per förbrukad kilowattimme. Moms tillkommer på både elpris, nätavgift och energiskatt.

Nätavgiften betalas till det bolag som äger ledningarna där du bor. Denna avgift är monopolreglerad men kan höjas för att täcka investeringar i nätet. Dessa kostnader påverkas inte av spotpriset på börsen utan fastställs årsvis.

Det är viktigt att komma ihåg att även om spotpriset skulle bli noll, har du fortfarande en kostnad för varje kWh du använder genom skatter och överföringsavgifter. En ”gratis” timme på börsen är alltså inte gratis i verkligheten.