Elområden

Elområden och hur de påverkar dina elkostnader

Elområden är den geografiska indelning som avgör vilket elpris du betalar beroende på var i Sverige du bor. Landet är uppdelat i fyra olika prisområden, benämnda SE1, SE2, SE3 och SE4. Denna indelning skapades för att hantera begränsningar i stamnätet och tydliggöra var det finns behov av mer elproduktion.

Priset på el sätts individuellt för varje elområde baserat på tillgång och efterfrågan just där. Det innebär att kunder i södra Sverige ofta betalar ett högre pris än kunder i norra Sverige. Skillnaderna uppstår när det inte går att transportera tillräckligt med el från områden med överskott till områden med underskott.

Systemet med elområden infördes den 1 november 2011 efter krav från EU-kommissionen. Syftet var att skapa en gemensam europeisk elmarknad och undvika att Svenska kraftnät begränsade exporten till grannländer för att hålla nere svenska priser. Genom att dela in landet i zoner blev prissättningen mer transparent och marknadsmässig.

För dig som konsument är det viktigt att veta vilket elområde din bostad tillhör. Det påverkar inte bara ditt rörliga elpris utan även vilka fastprisavtal som erbjuds. Elhandelsbolagen köper in el till olika priser beroende på zon, vilket direkt speglas på din faktura.

Sveriges fyra elområden

Sverige är långsträckt och förutsättningarna för elproduktion ser olika ut i olika delar av landet. Indelningen i fyra zoner följer i stort sett de gamla länsgränserna och flödet i stamnätet. Gränserna kallas för snitt och är de punkter där överföringskapaciteten mäts och begränsas.

Elområde 1 (SE1) – Luleå

Detta är det nordligaste elområdet och omfattar Norrbottens län samt delar av Västerbottens län. Här finns en mycket stor andel av Sveriges vattenkraftsproduktion. Befolkningstätheten är låg, vilket innebär att elförbrukningen är relativt liten i förhållande till produktionen.

SE1 har historiskt sett haft de lägsta elpriserna i Sverige. Det stora överskottet på el måste transporteras söderut, men begränsningar i nätet gör att priset ofta pressas ner lokalt. Industrisatsningar i norr kan dock komma att öka förbrukningen i framtiden.

Elområde 2 (SE2) – Sundsvall

Elområde 2 täcker Jämtlands län, Västernorrlands län och resterande delar av Västerbottens län. Även här dominerar vattenkraften stort, och området har ett betydande överskott på elproduktion. Precis som i SE1 är befolkningen glesare än i södra Sverige.

Prisbilden i SE2 följer ofta SE1, men kan ibland skilja sig åt beroende på flödesbegränsningar. Tillsammans står de två norra elområdena för en majoritet av den reglerbara kraften i det svenska systemet.

Elområde 3 (SE3) – Stockholm

SE3 är det geografiskt största elområdet och sträcker sig från Gävleborg i norr ner till Västra Götaland och norra Halland. Här ligger storstäderna Stockholm och Göteborg. Området har en stor befolkning och mycket industri, vilket leder till hög elförbrukning.

Produktionen i SE3 består bland annat av kärnkraft, vilket ger en stabil bas, men förbrukningen överstiger ofta den lokala produktionen. Det gör att el måste importeras från norra Sverige (SE1 och SE2) eller från utlandet, vilket kan driva upp priserna.

Elområde 4 (SE4) – Malmö

Det sydligaste elområdet omfattar Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar samt södra Halland. SE4 har ingen kärnkraft kvar efter nedläggningen av Barsebäck och är starkt beroende av import. Här finns dock en växande andel vindkraft.

Eftersom SE4 ligger sist i överföringskedjan från norr och har nära kopplingar till kontinenten, är priserna här ofta högst i Sverige. Priset i elområde 4 påverkas i hög grad av elpriserna i Tyskland och Danmark.

Varför uppstår prisskillnader?

Grundprincipen för elpriset är utbud och efterfrågan. På den nordiska elbörsen sätts priset timme för timme. Om det finns gott om el i hela landet och inga hinder i elnätet, blir priset detsamma i alla fyra elområden. Detta kallas för att systempriset råder.

Skillnader uppstår när det finns fysiska begränsningar i stamnätet, så kallade flaskhalsar. Om SE4 behöver mer el än vad som kan produceras lokalt, måste el transporteras från norr. Om ledningarna inte klarar av att föra över all den el som behövs, måste dyrare produktion startas lokalt eller importeras från utlandet.

Denna dyrare produktion sätter då priset för hela elområdet enligt marginalprissättningsprincipen. Det innebär att den sist köpta kilowattimmen avgör priset för all el som handlas den timmen. I södra Sverige är det ofta fossilbaserad kraft från kontinenten som sätter taket vid höga laster.

I norra Sverige, där det finns ett överskott av billig vattenkraft som inte kan transporteras bort på grund av flaskhalsar, sjunker istället priset. Producenterna måste sälja sin el lokalt till ett lägre pris för att bli av med den, vilket gynnar konsumenter i SE1 och SE2.

Tabell: Översikt av Sveriges elområden

Här ser du en enkel sammanställning av de fyra områdena, deras huvudsakliga städer och karaktär gällande produktion och förbrukning.

Elområde	Benämning	Exempelstäder	Produktionstyp	Prisnivå (generellt)
SE1	Luleå	Kiruna, Luleå	Vattenkraft (Överskott)	Lägst
SE2	Sundsvall	Östersund, Sundsvall	Vattenkraft (Överskott)	Låg
SE3	Stockholm	Stockholm, Göteborg	Kärnkraft, Vindkraft	Medel/Hög
SE4	Malmö	Malmö, Växjö	Vindkraft, Kraftvärme	Högst

Flaskhalsar i stamnätet

Stamnätet är motorvägarna i det svenska elsystemet. Det ägs och drivs av statliga Svenska kraftnät. Trots att nätet är väl utbyggt finns det begränsningar i hur mycket energi som kan skickas över långa avstånd utan att stabiliteten hotas.

Dessa begränsningar kallas ofta för ”snitt”. Snitt 1 går mellan SE1 och SE2, Snitt 2 mellan SE2 och SE3, och Snitt 4 skär genom södra Sverige ner mot SE4. Det är framför allt i Snitt 2 och Snitt 4 som kapacitetsbristen blir tydligast under kalla vinterdagar eller vid driftstörningar.

När en flaskhals uppstår kan inte den billiga vattenkraften från norr flöda fritt till söder. Det skapar en situation där marknaden delas upp. Norr om flaskhalsen blir elen billigare på grund av inlåsningseffekter, medan den söder om flaskhalsen blir dyrare på grund av brist.

Svenska kraftnät arbetar kontinuerligt med att förstärka nätet. Att bygga nya kraftledningar är dock en process som tar många år, ofta decennier, på grund av tillståndsprocesser och markfrågor. Därför är elområden en långsiktig lösning för att hantera fysikens lagar i elnätet.

Kopplingen till Nord Pool och Europa

Sverige är inte isolerat utan en del av den nordiska och europeiska elmarknaden. Handeln sker via elbörsen Nord Pool. Varje dag lägger elproducenter bud på hur mycket de kan producera och till vilket pris, samtidigt som elhandlare lägger bud på hur mycket deras kunder behöver.

Elområdena i Sverige är sammankopplade med grannländerna via utlandskablar. SE1 har kopplingar till Finland och Norge. SE3 är kopplat till Finland och Danmark. SE4 har kablar till Danmark, Tyskland, Polen och Litauen. Dessa förbindelser påverkar priserna direkt.

När det blåser lite i Tyskland stiger priserna där. Eftersom SE4 är sammankopplat med Tyskland via Baltic Cable, ”smittar” de höga tyska priserna av sig på södra Sverige. Exporten ökar för att täcka det tyska behovet, vilket minskar utbudet i SE4 och driver upp priset lokalt.

Omvänt kan Sverige importera billig vindkraft från Danmark och Tyskland när det blåser mycket. Då kan priserna i SE4 sjunka kraftigt, ibland till och med bli negativa. Denna volatilitet är betydligt vanligare i söder än i norr.

Incitament för ny elproduktion

En av grundtankarna med indelningen i elområden var att ge ekonomiska signaler till marknaden. Genom att priset är högre i områden med underskott (SE3 och SE4), ska det bli mer lönsamt att bygga ny elproduktion där.

Tanken är att investerare ska se de högre priserna i söder som en möjlighet att tjäna pengar på att bygga exempelvis vindkraftverk eller kraftvärmeverk. Samtidigt ska det bli mindre attraktivt att bygga ny produktion i norr där det redan finns ett överskott och priserna är låga.

På samma sätt ska systemet ge signaler till elförbrukande industri. Det blir mer lönsamt att etablera elintensiv verksamhet, som serverhallar eller batterifabriker, i norra Sverige där elen är billigare. Detta har vi sett tydliga exempel på under de senaste åren.

Kritiker menar dock att systemet inte fungerat fullt ut som tänkt gällande nyproduktion i söder. Tillståndsprocesser och kommunala veton har ofta stoppat vindkraftsprojekt, vilket gör att prissignalerna inte omsätts i faktisk ny kraftproduktion i den takt som behövs.

Tips: Hantera prisskillnaderna

Om du bor i ett dyrare elområde som SE3 eller SE4 är det extra viktigt att vara aktiv med ditt elavtal. Här är ett konkret tips för att sänka dina kostnader.

Tips: Om du har möjlighet att styra din förbrukning, överväg ett timprisavtal. I SE3 och SE4 varierar priserna kraftigt över dygnet. Genom att ladda elbilen eller köra tvättmaskinen på natten när priset är lägre kan du undvika de dyra topparna som ofta uppstår på morgonen och kvällen.

Elskatt och nätavgifter

Det är inte bara själva elhandelspriset (spotpriset) som skiljer sig åt beroende på var du bor. Även nätavgifter och i vissa fall skatter kan variera, även om elskatten i grunden är statlig och lika för de flesta.

Vissa kommuner i norra Sverige (främst i SE1 och delar av SE2) har en reducerad energiskatt. Detta är ett glesbygdsavdrag som gör att totalkostnaden för el blir ännu lägre för hushåll och företag i dessa regioner. Syftet är att kompensera för klimat och avstånd.

Nätavgifterna bestäms av ditt lokala elnätsbolag och baseras på kostnaden för att driva och underhålla nätet i just ditt område. I glesbygd där det är långt mellan husen kan nätavgiften vara högre per kund än i en tätort, eftersom det krävs mer ledning per abonnent.

Det är viktigt att skilja på elhandel och elnät. Elhandelspriset styrs av elområdet och marknaden, medan nätavgiften är en monopolkostnad som regleras av Energimarknadsinspektionen. Du kan byta elhandelsbolag, men inte nätbolag.

Framtiden för svenska elområden

Systemet med fyra elområden utreds och diskuteras ständigt. Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) genomför regelbundna översyner av elområdesindelningen i Europa för att optimera handeln.

Det har funnits förslag på att ändra gränserna eller skapa nya elområden. Ett förslag som diskuterats är att slå ihop SE3 och SE4, eller att skapa ett nytt område runt Stockholm för att bättre spegla flaskhalsarna i nätet. Syftet skulle vara att få ännu tydligare prissignaler.

Svenska kraftnät har i uppdrag att analysera dessa alternativ. En förändring av elområdena skulle få stora konsekvenser för både prissättning och investeringsvilja. Det är en komplex balansgång mellan fysikaliska realiteter i nätet och samhällsekonomiska effekter.

Tills vidare gäller dagens indelning. För dig som konsument innebär det att du måste förhålla dig till förutsättningarna i ditt specifika område. Utbyggnaden av stamnätet pågår, men det är en långsam process som inte kommer att radera prisskillnaderna i närtid.

Olika energikällors roll i områdena

Sveriges energimix ser olika ut beroende på geografi, vilket är grunden till indelningen. I norr (SE1 och SE2) dominerar vattenkraften totalt. Luleälven och andra stora älvar fungerar som enorma batterier där vatten lagras i magasin. Denna kraft är planerbar och billig att producera när anläggningarna väl är byggda.

I SE3 finns kärnkraftverken Forsmark och Ringhals (Ringhals ligger tekniskt sett på gränsen men matar in i SE3). Kärnkraften levererar stabil baskraft oavsett väder. SE3 har också en hel del vindkraft och kraftvärme.

I SE4 är situationen annorlunda. Här finns ingen planerbar storskalig produktion som vattenkraft eller kärnkraft. Istället förlitar man sig på vindkraft och kraftvärmeverk som eldas med biobränsle eller avfall. Det gör SE4 mer känsligt för väderomslag.

När vinden mojnar i söder och efterfrågan är hög måste el importeras. Om överföringen från norr är maximerad, importeras el från fossila kraftverk i Europa. Det är då priserna sticker iväg. Att förstå denna mix av energikällor hjälper dig att förstå varför priset varierar som det gör.

Påverkan på fasta och rörliga elavtal

Ditt val av elavtal påverkas direkt av vilket elområde du bor i. Elbolagen sätter sina priser baserat på risken i respektive område. I SE1 och SE2 är priset generellt stabilare, vilket historiskt har inneburit lägre påslag för fastprisavtal.

I SE3 och framför allt SE4 är risken för höga pristoppar större. Elhandelsbolagen måste ta höjd för detta när de erbjuder fasta avtal. Det innebär att ett fastprisavtal i Malmö ofta har ett högre kilowattpris än motsvarande avtal i Luleå.

För dig med rörligt avtal slår spotprisets svängningar igenom direkt. I södra Sverige kan skillnaden mellan en blåsig natt och en vindstilla morgon vara enorm. I norra Sverige är kurvan oftast flackare, även om även norra Sverige påverkas av exporten söderut.

Ett alternativ som vuxit i popularitet i de dyrare områdena är timpris. Det ger konsumenten möjlighet att aktivt undvika de dyraste timmarna. I områden med hög volatilitet (SE3 och SE4) finns störst pengar att spara med denna avtalsform.

Kritik mot systemet

Indelningen i elområden har varit föremål för debatt sedan starten. Kritiker menar att systemet missgynnar konsumenter och företag i södra Sverige orättvist. Argumentet är att Sverige är ett land och att alla borde ha tillgång till den gemensamma naturresursen vattenkraft på lika villkor.

Företag i södra Sverige har varnat för att de höga elpriserna snedvrider konkurrensen. En fabrik i Skåne kan ha betydligt högre energikostnader än en konkurrent i Norrbotten, vilket kan påverka var företag väljer att etablera sig eller expandera.

Förespråkare menar dock att systemet är nödvändigt för att visa de verkliga kostnaderna för elöverföring och elbrist. Utan elområden skulle Svenska kraftnät tvingas till dyra mothandelsåtgärder som i slutändan skulle betalas av kollektivet via höjda nätavgifter.

Det finns också en politisk dimension. Diskussionen handlar om huruvida staten ska subventionera överföringen eller om marknadskrafterna ska styra fullt ut. Hittills har linjen varit att följa EU:s direktiv om en öppen och marknadsstyrd elhandel.

Överföringskapacitet och ”Snitt”

För att förstå elområden på djupet måste man förstå begreppet ”snitt”. Ett snitt är en tänkt linje tvärs över landet där man mäter hur mycket el som kan passera. Svenska kraftnät beräknar varje dygn hur mycket kapacitet som finns tillgänglig i varje snitt.

Snitt 2 (mellan SE2 och SE3) är ofta en kritisk punkt. Här ska all vattenkraft från norr passera ner till de befolkningstäta områdena i Mälardalen och Västsverige. Om ledningarna här blir överbelastade måste flödet strypas för att inte riskera strömavbrott.

När flödet stryps uppstår prisskillnaden. Det kan finnas massor av billig el i SE2 som vill ner till SE3, men om ”vägen är full” kommer den inte fram. Då måste SE3 köpa dyrare el från annat håll, medan priset i SE2 sjunker.

Underhållsarbeten och uppgraderingar av nätet påverkar också kapaciteten. Om en stor ledning tas ur drift för service minskar överföringsförmågan drastiskt. Detta planeras ofta till sommaren när förbrukningen är lägre, men kan ändå påverka priserna.

Effekten av elektrifieringen

Sverige står inför en massiv elektrifiering. Industrin ställer om från fossila bränslen till el, och transportsektorn elektrifieras i snabb takt. Detta ökar behovet av el i alla elområden, men kanske mest dramatiskt i norr.

De stora industrisatsningarna i norra Sverige, som fossilfri ståltillverkning och batterifabriker, kommer att kräva enorma mängder el. Prognoser pekar på att överskottet i SE1 och SE2 kan komma att minska eller till och med försvinna i framtiden.

Om överskottet i norr försvinner, minskar möjligheten att exportera billig el till södra Sverige. Det skulle kunna leda till en utjämning av priserna, men på en högre nivå för hela landet. Det ställer ännu högre krav på att ny produktion byggs även i SE3 och SE4.

Elektrifieringen sätter också press på elnäten lokalt. Det räcker inte att stamnätet har kapacitet; även de regionala och lokala näten måste förstärkas för att klara laddning av elbilar och nya industrier. Detta är en utmaning för alla elområden.

Kompensation och stöd

Under perioder med extremt höga elpriser har frågan om kompensation till hushåll och företag blivit aktuell. Regeringen har vid flera tillfällen infört elstöd för att lindra effekterna av prischockerna, särskilt för boende i SE3 och SE4.

Dessa stöd har ofta baserats på historisk förbrukning och vilket elområde man tillhör. Eftersom priserna varit högst i söder har stödet koncentrerats dit. Detta har i sin tur väckt debatt om rättvisa och huruvida skattemedel ska användas för att dämpa marknadspriser.

Elstöden är dock tillfälliga lösningar. Den strukturella lösningen på problemet med höga priser i vissa elområden är mer elproduktion och bättre överföringskapacitet. Fram till dess att detta är på plats kommer skillnaderna att bestå.

Att förstå elområden är nyckeln till att förstå din elfaktura. Det är ett komplext system som styrs av fysik, ekonomi och politik. Oavsett var du bor är det bästa sättet att påverka din kostnad att se över ditt avtal och din förbrukning.