Spotpris

Spotpris på elmarknaden – en komplett genomgång

Spotpris är det inköpspris som elhandelsbolagen betalar för elen på den nordiska elbörsen. Det är en rörlig kostnad som sätts timme för timme, dygnet runt, året om. För dig som konsument är spotpriset den viktigaste komponenten att hålla koll på om du vill påverka din elkostnad.

Ett spotpris elavtal innebär att ditt pris följer marknadens svängningar direkt. När tillgången på el är hög och efterfrågan låg sjunker priset, ibland till mycket låga nivåer. Omvänt stiger priset snabbt när det är kallt ute eller när vindkraften producerar mindre än väntat.

Att förstå hur spotpriset fungerar ger dig verktygen att styra din energianvändning. Genom att flytta tung förbrukning till billiga timmar kan hushåll med rätt avtal spara stora summor. Det kräver dock en aktiv bevakning av marknaden.

Detta är grunden för den moderna elmarknaden i Sverige. Prissättningen är transparent och offentlig, vilket gör att alla aktörer spelar på samma villkor. Det ger en direkt koppling mellan produktion och konsumtion i realtid.

Så fastställs spotpriset på Nord Pool

Handeln med el sker på den gemensamma nordiska elbörsen, som kallas Nord Pool. Här möts elproducenter och elhandlare för att göra upp om priset för kommande dygn. Systemet bygger på en auktionsmodell där utbud och efterfrågan matchas.

Varje dag klockan 12:00 lämnar producenterna in bud på hur mycket el de kan producera och till vilket pris. Samtidigt lämnar elhandlarna in bud på hur mycket el deras kunder förväntas förbruka.

Klockan 13:00 presenteras spotpriserna för nästkommande dygn. Priset sätts för varje enskild timme. Det innebär att vi redan på eftermiddagen vet vad elen kommer att kosta dagen därpå, vilket ger möjlighet till planering.

Principen som används kallas marginalprissättning. Det innebär att det dyraste produktionsslaget som behövs för att täcka efterfrågan sätter priset för all el under den timmen. Om vind- och vattenkraft räcker till blir priset lågt. Måste man starta dyrare kraftverk stiger priset för alla.

Marginalprissättningens mekanik

Marginalprissättning är en central del av den europeiska elmarknaden. Syftet är att alltid använda den billigaste tillgängliga elen först. Förnybara energikällor som vind och vatten har mycket låga rörliga kostnader och lägger därför låga bud.

När efterfrågan ökar måste dyrare energislag tas i bruk. Det kan handla om kolkraft eller gaskraft i Europa som importeras, eller oljekraftverk som startas upp. Eftersom dessa har höga bränslekostnader och utsläppsrätter blir deras bud höga.

När det sista, dyraste kraftverket aktiveras för att möta behovet, bestämmer dess bud priset för hela marknaden. Detta kallas för ”merit order”. Det gör att elproducenter med låga kostnader får bra betalt när priset är högt, vilket stimulerar investeringar i billig, förnybar el.

Skillnaden mellan spotpris och ditt slutpris

Många blandar ihop spotpriset med det pris som faktiskt syns på fakturan. Spotpriset är endast råvarukostnaden för elen. Det är den del som elbolaget betalar till börsen.

För att få fram ditt slutpris måste du lägga till flera andra kostnader. Elhandelsbolaget lägger på ett påslag för att täcka sina administrativa kostnader och vinstmarginaler. Utöver detta tillkommer kostnaden för elcertifikat, som är ett statligt styrmedel för att främja förnybar el.

Den största delen av din totala kostnad består ofta av skatter och avgifter. Energiskatten är en statlig skatt som betalas per förbrukad kilowattimme. Moms tillkommer på både elpriset, påslagen och energiskatten.

Slutligen betalar du även en nätavgift till det bolag som äger elnätet där du bor. Denna avgift täcker drift och underhåll av ledningarna och är inget du kan välja bort eller påverka genom att byta elhandelsbolag.

Elcertifikatens roll

Elcertifikatsystemet är till för att öka produktionen av förnybar el. Producenter av sol, vind, vatten och biobränsle tilldelas certifikat av staten. Elhandelsbolagen är sedan skyldiga att köpa en viss kvot certifikat i förhållande till sin försäljning.

Kostnaden för dessa certifikat bakas in i ditt elpris. Det är oftast en liten del av totalen, några ören per kilowattimme, men det är en obligatorisk avgift. Priset på certifikat varierar beroende på tillgång och efterfrågan på certifikatmarknaden.

Spotpris elavtal: Timpris eller rörligt månadspris

När du väljer ett avtal baserat på spotpris finns det två huvudtyper. Det vanligaste har historiskt varit rörligt månadspris. Då betalar du ett snitt av spotpriset för hela månaden i ditt elområde, baserat på när kollektivet av kunder använt el.

Detta kallas volymvägt månadsmedelpris. Det innebär att om de flesta använder el när den är dyr, kommer snittpriset att bli högre. Du kan inte påverka detta pris genom att ändra dina egna vanor, eftersom du betalar samma snitt som alla andra med samma avtalstyp.

Det andra alternativet är timprisavtal. Här betalar du det faktiska spotpriset för varje specifik timme då du använder elen. Detta kräver att du har en elmätare som klarar timmätning, vilket i princip alla hushåll i Sverige har idag.

Med ett timpris får du direkt ekonomisk vinning av att flytta din förbrukning. Om du laddar elbilen på natten när priset är lågt, betalar du det låga nattpriset. Med ett vanligt rörligt avtal hade du fått betala månadssnittet oavsett när du laddade.

Vem tjänar på timpris?

Timpris passar dig som har möjlighet att styra din elanvändning. Har du elbil, uppvärmning via värmepump eller andra stora laster som kan schemaläggas är potentialen stor. Bor du i lägenhet med fjärrvärme är besparingen ofta marginell eftersom hushållselen är svår att flytta.

Risken med timpris är att du kan få betala väldigt mycket om du måste använda el under dyra timmar. Topparna inträffar oftast på morgonen mellan 07-09 och på kvällen mellan 17-19 när samhället vaknar respektive kommer hem från arbetet.

Elområdenas betydelse för spotpriset

Sverige är indelat i fyra olika elområden, från SE1 i norr till SE4 i söder. Indelningen gjordes för att tydliggöra var i landet det behövs mer elproduktion och var stamnätet behöver byggas ut. Spotpriset sätts individuellt för varje område.

I norra Sverige (SE1 och SE2) finns stor produktion av vattenkraft och vindkraft, men relativt liten befolkning och industriell förbrukning. Det leder ofta till ett överskott på el och därmed lägre spotpriser.

I södra Sverige (SE3 och SE4) bor majoriteten av befolkningen. Här finns också mycket industri, men mindre elproduktion sedan kärnkraftsreaktorer stängts ner. Det skapar ett underskott som måste täckas genom överföring från norr eller import från kontinenten.

Flaskhalsar i överföringen

När el ska transporteras från norr till söder uppstår ibland begränsningar i kapaciteten. Dessa begränsningar kallas flaskhalsar. När ledningarna är fulla kan inte den billiga elen från norr nå södra Sverige i tillräcklig mängd.

Detta leder till att priserna i elområden i söder stiger, eftersom de måste förlita sig på dyrare lokal produktion eller import. Prisskillnaderna mellan norr och söder kan ibland vara mycket stora, särskilt under kalla vinterdagar eller vid driftstörningar i nätet.

Faktorer som styr upp- och nedgångar

Spotpriset påverkas av en mängd olika faktorer. Vädret är den mest uppenbara. Nederbörd fyller vattenmagasinen i norr, vilket pressar priserna. Vindstyrkan avgör hur mycket vindkraftverken producerar. En blåsig dag kan spotpriset sjunka nära noll.

Temperaturen styr efterfrågan. I Sverige används mycket el för uppvärmning. När temperaturen sjunker ökar förbrukningen drastiskt, vilket driver upp priset. Kombinationen av kyla och vindstilla väder är ofta receptet för de allra högsta pristopparna.

Bränslepriser på den globala marknaden spelar också in. Priset på kol, olja och naturgas påverkar vad det kostar att producera el i Europa. Eftersom det europeiska elnätet är sammankopplat smittar höga kontinentala priser av sig på södra Sverige.

Kärnkraftens tillgänglighet

Kärnkraften fungerar som en stabil bas i elsystemet. När kärnkraftverk stängs av för revision eller drabbas av oplanerade stopp minskar utbudet av planerbar el. Detta gör systemet mer känsligt för vädervariationer och leder ofta till högre spotpriser.

Planerade revisioner läggs oftast under sommaren när efterfrågan är låg. Om ett snabbstopp sker mitt i vintern kan effekten på spotpriset bli dramatisk, eftersom marginalerna i systemet då är mindre.

Negativa elpriser – ett nytt fenomen

På senare år har vi sett allt fler timmar med negativa spotpriser. Det innebär att producenterna faktiskt betalar för att bli av med elen. Detta inträffar när produktionen är mycket hög samtidigt som förbrukningen är låg.

Orsaken är oftast kraftig vindkraftsproduktion under nätter eller helger. Det är tekniskt svårt och kostsamt att snabbt stoppa och starta vissa typer av kraftverk. Därför väljer producenter ibland att sälja elen till minuspris hellre än att stänga ner anläggningen helt.

För dig med timprisavtal innebär detta att elen är gratis, eller att du till och med får betalt för råvaran. Kom dock ihåg att skatter och nätavgifter fortfarande ska betalas, så totalkostnaden blir sällan negativ för slutkonsumenten.

Jämförelse: Spotpris mot fast pris

Valet mellan spotpris och fast pris handlar om riskhantering. Ett fast pris fungerar som en försäkring. Du vet exakt vad varje kilowattimme kommer att kosta under avtalstiden, oavsett vad som händer på marknaden. För denna trygghet betalar du en premie till elbolaget.

Spotpris har historiskt sett varit det billigaste alternativet över tid. Du tar risken för pristoppar själv, men får också ta del av alla prisdalarna. Det kräver att du har en buffert i din ekonomi för att klara av månader med extremt höga priser.

Under energikriser kan skillnaden mellan avtalsformerna vara enorm. De som band sina priser innan krisen sparade stora pengar, medan de som tecknade fast pris mitt under krisen fick betala dyrt när marknaden senare lugnade ner sig.

Bindningstider och flexibilitet

Ett avtal med rörligt spotpris har oftast ingen eller mycket kort bindningstid. Det gör att du snabbt kan byta elbolag om du inte är nöjd. Fasta avtal binder upp dig i allt från 6 månader till 3 år.

Att bryta ett fast avtal i förtid är oftast förenat med höga brytavgifter. Det gör spotprisavtal till ett mer flexibelt val för den som inte vill låsa in sig, eller som planerar att flytta inom en snar framtid.

Optimera din förbrukning med smart teknik

Tekniken för att styra elanvändning har utvecklats snabbt. Idag finns många tjänster och appar som hjälper dig att automatisera hemmet efter spotpriset. Detta kallas ofta för smart styrning.

Moderna värmepumpar kan kopplas upp mot internet och hämta morgondagens elpriser. De kan då gasa på lite extra när elen är billig och dra ner på värmen när priset toppar. Eftersom huset lagrar värme märks ingen skillnad på inomhusklimatet.

Elbilar är kanske den största resursen för optimering. Att ladda ett stort batteri drar mycket energi. Genom att använda en smart laddbox eller tjänster från bolag som Tibber, sker laddningen automatiskt under nattens billigaste timmar.

Manuell styrning i vardagen

Även utan avancerad teknik kan du göra skillnad. Att köra diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare på kvällen efter klockan 22 eller på helger är en enkel åtgärd. Dessa apparater drar visserligen mindre än uppvärmning, men många bäckar små gör skillnad över ett år.

Att undvika matlagning i ugn precis under den dyraste ”spistimmen” mellan 17 och 18 kan också spara pengar. Det handlar inte om att sänka sin livskvalitet, utan om att vara medveten om när elen är som dyrast.

Tips: Så maximerar du nyttan av spotpris

För att verkligen dra nytta av ett spotprisavtal bör du agera proaktivt. Här är ett konkret råd för att komma igång.

Tips: Ladda ner en app som visar spotpriserna för morgondagen så fort de släpps (efter kl 13:00). Gör det till en rutin att titta på prisgrafen. Planera morgondagens stora energikrävande aktiviteter, som tvätt och laddning, utifrån de billigaste timmarna. Det tar mindre än en minut men kan sänka din snittkostnad med 20-30 procent jämfört med att förbruka ”blint”.

Tabell: Jämförelse av avtalsformer

Här är en översikt som visar skillnaderna mellan de vanligaste avtalsformerna kopplade till spotpriset.

Avtalstyp	Prissättning	Bindningstid	Passar för
Timpris	Följer spotpriset timme för timme	Oftast ingen	Aktiva hushåll, elbilsägare, smarta hem
Rörligt (Månad)	Snitt av månadens alla spotpriser	Oftast ingen	Lägenheter, passiva hushåll
Fast pris	Samma pris dygnet runt	1-3 år	De som vill ha trygghet och förutsägbarhet

Säsongsvariationer och historik

Spotpriset följer tydliga säsongsmönster. Vintern är generellt dyrast på grund av uppvärmningsbehovet. Sommaren är billigast då industrin går på lågvarv och värmebehovet är minimalt. Vårfloden, när snön smälter i fjällen, fyller magasinen och ger ofta låga priser under senvåren.

Historiskt sett låg elpriset i Sverige stabilt lågt under många år. Mellan 2010 och 2020 var snittpriserna sällan alarmerande. Det var först i samband med energikrisen 2021-2022 som vi såg extrem volatilitet och rekordhöga nivåer.

Dessa svängningar har gjort att medvetenheten om spotpriset har ökat lavinartat. Det som tidigare var en icke-fråga för många hushåll är idag ett vanligt samtalsämne vid middagsbordet.

Påverkan av globala händelser

Elmarknaden är inte isolerad. Geopolitiska händelser, krig och handelskonflikter påverkar priset på gas och kol. Eftersom dessa bränslen sätter marginalpriset på kontinenten, slår det igenom även i Sverige via exportkablarna.

Detta innebär att även om vi har god tillgång på el i Sverige, kan priset bli högt om våra grannländer har brist. Exporten gör att priserna utjämnas mellan länderna, vilket oftast innebär högre priser för oss men lägre för dem vi exporterar till.

Framtidens elmarknad och volatilitet

Allt pekar på att spotpriset kommer att bli ännu mer rörligt framöver. I takt med att vi bygger mer vind- och solkraft, som är väderberoende, kommer utbudet att variera kraftigt från dag till dag.

När det blåser fullt kommer vi se mycket låga priser. När det är vindstilla och molnigt kommer priserna sticka iväg uppåt. Denna volatilitet är en naturlig konsekvens av omställningen till ett förnybart energisystem.

För konsumenten innebär detta att flexibilitet kommer att belönas ännu mer. Förmågan att lagra energi, antingen i hembatterier eller i elbilen, och använda den när priset är högt, kommer att bli en viktig del av framtidens boendeekonomi.

Hur elhandelsbolagen tjänar pengar på spotpris

När du tecknar ett avtal till spotpris betalar du exakt vad elbolaget betalar, plus ett påslag. Elbolaget tjänar alltså inga pengar på själva elpriset om det går upp. Deras vinst ligger i det fasta påslaget (öre/kWh) och den fasta månadsavgiften.

Detta gör spotprisavtal till en transparent affärsmodell. Elbolaget har inget incitament att du ska förbruka el när den är dyr. Tvärtom erbjuder många moderna elbolag verktyg för att hjälpa dig sänka din förbrukning och dina kostnader.

Det är viktigt att jämföra just påslaget och månadsavgiften när du väljer leverantör. Även om spotpriset är detsamma för alla, kan de administrativa avgifterna skilja sig åt med flera hundralappar per år.

Det nordiska systemets robusthet

Trots prisvariationer är det nordiska elsystemet mycket leveranssäkert. Vi har sällan strömavbrott orsakade av elbrist. Spotprismekanismen fungerar som en signal. Höga priser signalerar till industrin att dra ner på takten och till producenter att köra för fullt.

Denna marknadsmekanism balanserar systemet effektivt. Det är sällan Svenska kraftnät behöver ingripa manuellt för att koppla bort användare. Priset gör jobbet genom att dämpa efterfrågan när det är ont om el.

Att förstå spotpriset är att förstå hur hela energisystemet andas. Det är en direktlänk mellan vädrets makter, global ekonomi och din egen plånbok. Med rätt kunskap och verktyg går det att navigera marknaden smart.