Oljekraft

Oljekraft är en form av elproduktion som baseras på förbränning av olja för att generera elektricitet. I Sverige spelar denna energikälla en mycket specifik roll, främst som reservkraft när efterfrågan på el är som högst eller när andra energikällor inte levererar tillräckligt. Det är inte en basproduktion som kärnkraft eller vattenkraft, utan en resurs som aktiveras vid behov.

När vi talar om oljekraft i dagens energisystem handlar det ofta om trygghet och leveranssäkerhet. Kraftverken står redo att starta med kort varsel för att balansera elnätet. Trots att användningen är begränsad i tid, har den en stor påverkan på elpriset under de timmar den används.

Hur oljekraftverk fungerar tekniskt

Ett oljekraftverk fungerar i grunden som vilket värmekraftverk som helst. Olja förbränns i en panna för att hetta upp vatten till ånga. Denna ånga har ett högt tryck och leds in i en turbin. När ångan passerar turbinbladen börjar turbinen rotera.

Turbinen är i sin tur kopplad till en generator. När generatorn snurrar omvandlas rörelseenergin till elektrisk energi som sedan matas ut på elnätet. Efter att ångan passerat turbinen kyls den ner i en kondensor och återgår till flytande form, redo att värmas upp igen.

Det finns även gasturbiner som drivs av olja. Dessa fungerar mer som en jetmotor på ett flygplan. Luften komprimeras, blandas med bränsle och antänds. De heta avgaserna driver turbinen direkt. Dessa anläggningar är snabbare att starta men har ofta lägre verkningsgrad än ångkraftverk.

Oljekraftens historia i Sverige

Under mitten av 1900-talet var oljekraft en betydande del av den svenska energimixen. Innan kärnkraften byggdes ut på 1970- och 80-talen, och innan vindkraften blev en faktor, stod fossila bränslen för en stor del av elproduktionen och uppvärmningen.

Oljekrisen på 1970-talet blev en vändpunkt. De drastiskt höjda oljepriserna visade sårbarheten i att vara beroende av importerat bränsle. Detta ledde till stora politiska beslut om att ställa om energisystemet. Sverige satsade då kraftigt på kärnkraft och vattenkraft för att minska oljeberoendet.

Idag är oljekraftens roll marginaliserad till att vara en topplastresurs. Det innebär att den endast används när systemet är under extrem press. Historien har format dagens infrastruktur där många gamla oljepannor antingen har konverterats till biobränsle eller lagts i malpåse för att fungera som reserv.

Effektreserven och Karlshamnsverket

Den mest kända anläggningen för oljekraft i Sverige är Karlshamnsverket. Det är ett kondenskraftverk som eldas med tjockolja. Verket fungerar som en del av den svenska effektreserven. Det handlas upp av Svenska kraftnät för att finnas tillgängligt under vinterhalvåret.

Karlshamnsverket ligger strategiskt placerat i södra Sverige. Detta är viktigt eftersom elförbrukningen är hög i söder medan mycket av produktionen sker i norr. När överföringskapaciteten i nätet inte räcker till, eller vid lokala bortfall, kan verket startas för att stötta nätet i elområde 4.

Anläggningen har en mycket hög effekt och kan leverera stora mängder el på kort tid. Det gör den unik i det svenska systemet. Även om den står stilla under större delen av året, är dess blotta existens en garanti för att lamporna inte ska slockna vid extrem kyla eller störningar.

Prissättning och marginalkostnad

Elpriset på den nordiska elbörsen sätts enligt principen om marginalprissättning. Det innebär att det dyraste kraftslaget som behövs för att möta efterfrågan sätter priset för all el som handlas den timmen. Detta system kallas för ”pay-as-clear”.

Oljekraft har en hög rörlig kostnad. Bränslet är dyrt att köpa in och beskattas hårt. Dessutom måste kraftverken betala för utsläppsrätter inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter (ETS). Detta gör att produktionskostnaden per kilowattimme blir mycket hög jämfört med vind- eller vattenkraft.

När efterfrågan på el är så hög att Nord Pool måste aktivera oljekraftverken, stiger spotpriset kraftigt. Det är därför vi ofta ser pristoppar under kalla, vindstilla vinterdagar. Oljekraften agerar som prisättare och drar upp kostnaden för hela marknaden just då.

Miljöpåverkan och utsläpp

Förbränning av olja medför utsläpp av koldioxid (CO2), svaveldioxid och kväveoxider. Koldioxid är en växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Svavel och kväve bidrar till försurning och övergödning av naturen, även om modern reningsteknik har minskat dessa utsläpp betydligt.

Jämfört med förnybara energikällor är oljekraft ett av de sämsta alternativen ur klimatsynpunkt. Utsläppen per producerad kilowattimme är mångdubbelt högre än för vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. Det är därför användningen begränsas till nödsituationer.

Svenska oljekraftverk har dock stränga miljökrav. Karlshamnsverket har till exempel avancerad rökgasrening som tar bort en stor del av svavel och kväve och partiklar. Men koldioxiden släpps fortfarande ut, vilket gör att kraftslaget klassas som smutsigt.

Oljekraft jämfört med andra energislag

För att förstå oljekraftens roll är det viktigt att jämföra den med andra produktionsmetoder. Varje energislag har sina styrkor och svagheter gällande kostnad, miljöpåverkan och planerbarhet.

Energislag	Planerbarhet	Driftkostnad	Miljöpåverkan
Oljekraft	Mycket hög	Mycket hög	Hög (CO2)
Vindkraft	Låg	Låg	Mycket låg
Kärnkraft	Hög	Låg/Medel	Låg (Avfall)
Vattenkraft	Hög (Reglerbar)	Låg	Låg (Lokal)

Tabellen visar tydligt varför olja endast används som reserv. Det är för dyrt och smutsigt för baslast, men dess höga planerbarhet gör det värdefullt när väderberoende kraft inte levererar.

Betydelsen av starttid och reglerförmåga

En av oljekraftens stora fördelar är förmågan att snabbt ändra produktionen. Ett oljekraftverk kan gå från stillastående till full effekt relativt snabbt, särskilt om det hålls i så kallad varmhållning. Gasturbiner är ännu snabbare och kan vara igång på bara några minuter.

Denna egenskap är kritisk för att hantera frekvensen i elnätet. Elnätet måste alltid hålla balansen 50 Hz. Om en stor kärnkraftsreaktor plötsligt snabbstoppar, måste annan produktion snabbt komma in för att förhindra strömavbrott. Här spelar gasturbiner och oljekraft en viktig roll som störningsreserv.

Vattenkraften är också snabb, men den finns främst i norra Sverige. I södra Sverige, där förbrukningen är hög och överföringskapaciteten ibland är begränsad, behövs lokala resurser som snabbt kan stabilisera nätet.

Oljekraft och effektbrist

Debatten om effektbrist i Sverige har aktualiserat frågan om oljekraft. Effektbrist uppstår när vi inte har tillräckligt med produktion för att möta efterfrågan i ett specifikt ögonblick, oavsett hur mycket energi vi producerar sett över hela året.

När elektrifieringen av samhället ökar, med fler elbilar och industriprocesser som byter till el, ökar topplasten. Om utbyggnaden av elnätet och ny planerbar kraft inte hänger med, ökar risken för att vi måste förlita oss mer på fossila bränslen som olja under kalla dagar.

Detta skapar en paradox. Vi elektrifierar för att minska klimatpåverkan, men om effektbristen tvingar oss att starta oljekraftverk, ökar utsläppen tillfälligt. Målet för energipolitiken är att bygga bort detta beroende genom energilagring och flexibilitet.

Tips: Så agerar du när oljekraften är igång

När nyheterna rapporterar att Karlshamnsverket eller andra reservkraftverk är igång, är det en signal till dig som konsument. Det betyder att elsystemet är ansträngt och att elpriset sannolikt är mycket högt.

• Minska förbrukningen: Stäng av apparater som inte är nödvändiga.
• Flytta laster: Tvätta eller ladda bilen vid en annan tidpunkt när belastningen är lägre.
• Sänk värmen: Att sänka inomhustemperaturen med en grad gör stor skillnad för systemet.

Genom att agera vid dessa tillfällen hjälper du inte bara din egen plånbok utan bidrar också till att minska behovet av fossil elproduktion.

Geopolitik och bränslepriser

Priset på olja sätts på en global marknad och påverkas starkt av geopolitiska händelser. Krig, konflikter i oljeproducerande länder och beslut från organisationer som OPEC påverkar direkt kostnaden för att driva svenska oljekraftverk.

När oljepriset stiger blir det dyrare att aktivera reservkraften. Detta slår igenom på elpriset i Sverige under de timmar oljekraften sätter marginalpriset. Det globala beroendet gör att svenska elpriser indirekt kan påverkas av händelser på andra sidan jorden.

Sveriges beredskap innefattar lagerhållning av bränsle. För att säkerställa att reservkraften fungerar även under kriser, finns krav på att vissa mängder olja ska finnas lagrade inom landet. Detta är en del av totalförsvarets energiförsörjning.

Konvertering till bioolja

För att minska klimatpåverkan pågår diskussioner och projekt för att konvertera oljekraftverk till att drivas med bioolja. Bioolja framställs av biologiskt material, exempelvis restprodukter från skogsindustrin eller slakteriavfall.

Tekniskt sett är det ofta möjligt att köra befintliga pannor och turbiner på bioolja med vissa modifieringar. Detta skulle göra reservkraften koldioxidneutral, eftersom koldioxiden som släpps ut vid förbränning redan ingår i det naturliga kretsloppet.

Utmaningen ligger i tillgången på hållbar bioolja och kostnaden. Biobränslen är eftertraktade även för transportsektorn och industrin. Att säkra stora volymer för kraftverk som används sällan kan vara logistiskt och ekonomiskt svårt.

Oljekraft i fjärrvärmesektorn

Förutom ren elproduktion används olja även i viss utsträckning inom fjärrvärmeproduktionen. Många fjärrvärmeverk är kraftvärmeverk, vilket innebär att de producerar både värme och el samtidigt.

Huvudbränslet i dessa verk är oftast avfall eller biobränsle (flis, pellets). Men vid extrem kyla, så kallad spetslast, startas ofta oljepannor för att klara av att leverera tillräckligt med värme till hushållen.

Om dessa spetslastpannor även har en turbin för elproduktion, bidrar de med el till nätet. Ofta är det dock rena hetvattenpannor som bara producerar värme. Men genom att avlasta elnätet från uppvärmningsbehov (om hushållen har fjärrvärme istället för värmepump) bidrar de indirekt till elsystemets balans.

EU:s utsläppshandel (ETS)

EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett viktigt styrmedel som påverkar oljekraften. Varje ton koldioxid som släpps ut måste täckas av en utsläppsrätt. Priset på dessa rätter har stigit kraftigt de senaste åren.

Detta gör det ännu dyrare att köra oljekraftverk. Syftet med systemet är att göra fossila bränslen så dyra att de konkurreras ut av förnybara alternativ. För reservkraften innebär det att driftskostnaden ökar, vilket i slutändan betalas av elkonsumenterna via högre elpriser vid topplast.

Intäkterna från utsläppshandeln går tillbaka till medlemsländerna och kan användas för klimatinvesteringar. Men för den enskilda kraftverksägaren är det en ren kostnad som måste kalkyleras in i budet på elbörsen.

Ö-drift och nätstart

En specifik teknisk förmåga hos vissa oljekraftverk och gasturbiner är förmågan till ”dödnätsstart” eller ö-drift. Om hela elnätet skulle slås ut i ett så kallat ”blackout”-scenario, behövs kraftverk som kan starta av sig själva utan extern ström.

Vattenkraftverk och vissa gasturbiner har denna förmåga. De kan startas upp och börja spänningssätta en liten del av nätet, en ”ö”. Därefter kan man successivt koppla på fler kunder och andra kraftverk.

Oljekraftens oberoende av väder och vind gör den lämplig för denna typ av krisberedskap. Bränslet finns lagrat på plats, och man är inte beroende av att det blåser eller att solen skiner för att kunna påbörja återuppbyggnaden av nätet.

Framtiden för oljekraft i Sverige

Trenden är tydlig: fossila bränslen ska fasas ut. Men vägen dit är inte spikrak. Så länge vi inte har tillräckligt med energilagring (som batterier eller vätgas) eller tillräckligt med annan planerbar kraft, kommer oljekraften att behövas som en sista utpost för leveranssäkerheten.

Svenska kraftnät upphandlar effektreserven på kontrakt. Kraven på denna reserv ses över regelbundet. I takt med att mer vindkraft byggs, ökar variabiliteten i systemet, vilket paradoxalt nog kan öka behovet av snabb reservkraft under vissa timmar.

Målet är att ersätta den fossila oljan med bioolja eller andra fossilfria lösningar. Gasturbiner kan i framtiden köras på vätgas eller biogas. Men infrastrukturen och anläggningarna som idag drivs med olja kommer sannolikt att finnas kvar i någon form under överskådlig framtid för att garantera säkerheten.

Konsumentens makt och elavtal

Som konsument kan det kännas svårt att påverka när oljekraftverken startar. Men valet av elavtal och förbrukningsmönster spelar roll. Genom att undvika att använda mycket el under de dyraste timmarna minskar du risken för att reservkraften behöver aktiveras.

Många elbolag erbjuder idag tjänster där du kan se elpriset timme för timme. Om du har ett avtal med timpris kan du spara stora pengar på att styra din förbrukning. Samtidigt gör du en samhällsinsats genom att kapa effekttopparna.

Att vara medveten om hur effekttariffer fungerar är också viktigt. Många nätbolag inför nu avgifter baserade på din högsta effekttopp. Det ger ytterligare ekonomiska incitament att jämna ut sin förbrukning och därmed minska behovet av topplast från olja.

Sammanlänkning med kontinenten

Sveriges elnät är inte isolerat. Vi är sammanlänkade med våra grannländer och kontinenten via kablar. Detta påverkar hur och när svensk oljekraft används. Om det är vindstilla i Tyskland och priserna rusar där, exporterar Sverige el.

Detta kan leda till att priserna stiger även här, och i extrema fall kan det göra det lönsamt eller nödvändigt att starta svenska reservkraftverk för att stötta exporten eller täcka det inhemska behovet som uppstår när annan kraft exporteras.

Europeiska energimarknaden är integrerad. Det betyder att kolkraft i Polen eller gaskraft i Tyskland påverkar svenska priser, precis som svensk vattenkraft och oljekraft påverkar dem. Oljekraften är en liten pusselbit i ett enormt europeiskt system.

Teknisk livslängd och underhåll

Många av de oljekraftverk som finns kvar i Sverige är gamla. De byggdes för decennier sedan och kräver noggrant underhåll för att fungera säkert. Att hålla en anläggning i driftdugligt skick när den bara körs några hundra timmar per år är en teknisk utmaning.

Korrosion, åldring av material och brist på reservdelar är problem som ägarna måste hantera. Samtidigt måste personalen behålla kompetensen att köra verken, trots att det sker sällan. Regelbundna provkörningar genomförs för att säkerställa funktionen.

Investeringar i dessa verk görs främst för att möta nya miljökrav eller säkerhetskrav. Stora uppgraderingar för att öka effekten är ovanliga, då den långsiktiga strategin är avveckling eller konvertering.

Alternativ till oljekraft som reserv

Det forskas intensivt på alternativ till att ha oljekraftverk som reserv. Batterilagring är en teknik som växer snabbt. Batterier kan reagera på millisekunder och är utmärkta för att hantera snabba frekvensförändringar.

Dock är batterier idag för dyra för att lagra energi för flera dagars behov, vilket kan krävas under en långvarig köldknäpp. Vätgaslagring är ett annat spår, där överskottsel från vindkraft används för att producera vätgas som sedan kan lagras och användas i gasturbiner.

Efterfrågeflexibilitet är kanske den största potentialen. Om industrier och hushåll automatiskt kan dra ner sin förbrukning när systemet är ansträngt, minskar behovet av att ha fysiska kraftverk som står i beredskap. Detta kallas för en virtuell kraftreserv.

Oljekraftens roll vid krig och kris

I ett skärpt säkerhetspolitiskt läge får oljekraften en förnyad betydelse ur ett beredskapsperspektiv. Elförsörjningen är ett primärt mål vid sabotage eller angrepp. Att ha diversifierade energikällor sprider risken.

Oljekraftverk kan lagra bränsle lokalt innanför stängslet, vilket gör dem mindre sårbara för avbrott i leveranskedjor jämfört med exempelvis naturgas som kommer i rörledningar. Denna robusthet värderas högt av myndigheter som ansvarar för civilförsvar.

Svenska kraftnät och Energimyndigheten arbetar med att säkerställa att det finns en ”krigsreserv” av kraft. Här ingår oljekraften som en viktig komponent för att kunna driva samhällsviktiga funktioner även om delar av stamnätet eller annan produktion slås ut.

Ekonomiska konsekvenser för ägarna

För energibolagen som äger oljekraftverk är ekonomin speciell. Att ha ett stort kraftverk stående kostar pengar i underhåll, personal och skatter. Intäkterna kommer antingen från försäljning av el under de få timmar priset är extremt högt, eller från ersättning för att ingå i effektreserven.

Utan ersättningen från Svenska kraftnät skulle många av dessa verk sannolikt läggas ner, då de inte är lönsamma på enbart marknadsmässiga grunder. Det är därför staten går in och betalar för tillgängligheten, som en försäkringspremie för hela landet.

Det pågår ständiga förhandlingar om nivåerna på denna ersättning och vilka krav som ska ställas. Det är en balansgång mellan att hålla kostnaderna nere för kollektivet och att ge ägarna incitament att behålla anläggningarna i driftdugligt skick.