Hur mycket el drar olika apparater

Hur mycket el drar olika apparater är en avgörande fråga för dig som vill sänka dina boendekostnader och få bättre kontroll över din privatekonomi. Genom att kartlägga hemmets energitjuvar kan du identifiera var de största besparingarna finns att hämta. Det är inte alltid de apparater man tror som förbrukar mest energi över tid.

Förståelsen för energiförbrukning handlar om att skilja på effekt (watt) och energi (kilowattimmar). En apparat med hög effekt som används sällan kan dra mindre totalt sett än en apparat med låg effekt som står på dygnet runt. I denna artikel går vi igenom hemmets alla stora och små förbrukare i detalj.

Att vara medveten om förbrukningen hjälper dig också att välja rätt typ av avtal. Om du vet att du kan styra din användning av tunga maskiner till natten kan det vara läge att se över dagens elpris för att avgöra om timprisstyrning är lönsamt för ditt hushåll.

Uppvärmning – hemmets största utgift

Uppvärmning står för den absolut största delen av elförbrukningen i en villa eller ett radhus, ofta upp till 60–70 procent av den totala årskostnaden. I lägenheter är denna post mindre om värme ingår i hyran eller avgiften, men för husägare är detta den viktigaste posten att optimera.

Förbrukningen varierar kraftigt beroende på uppvärmningssystem, husets isolering och var i landet du bor. Ett hus i norra Sverige kräver betydligt mer energi än ett motsvarande hus i söder på grund av klimatskillnader och temperatursvängningar.

Direktverkande el

Hus med direktverkande el har ofta de högsta driftskostnaderna. Elementen omvandlar el direkt till värme i en process som är 100 procent effektiv, men dyr jämfört med värmepumpar. En normalvilla med direktverkande el kan förbruka mellan 20 000 och 25 000 kWh per år totalt.

För att minska kostnaderna med detta system är styrning och isolering avgörande. Moderna termostater och smarta system från bolag som Tibber kan hjälpa till att sänka temperaturen när ingen är hemma eller när elpriset är som högst.

Bergvärme och luft/vatten-värmepump

Värmepumpar som hämtar energi från berg, jord eller uteluft och överför den till ett vattenburet system är betydligt effektivare. De har ofta en verkningsgrad (COP-värde) på 3 till 5. Det innebär att för varje kWh el som tillförs, får huset 3 till 5 kWh värme.

En villa som byter från direktverkande el till bergvärme kan ofta mer än halvera sin totala energiförbrukning. Det är en stor investering, men återbetalningstiden är ofta relativt kort tack vare de kraftigt sänkta månadskostnaderna.

Luft/luft-värmepump

Detta är ett populärt komplement till direktverkande el. Pumpen hämtar energi från uteluften och blåser in varm luft i huset. Den kan inte producera varmvatten, men kan sänka uppvärmningskostnaden med 30–50 procent beroende på husets planlösning.

En luft/luft-värmepump drar olika mycket beroende på utomhustemperaturen. Vid extrem kyla sjunker verkningsgraden och elpatronen eller de vanliga elementen måste stötta, vilket ökar förbrukningen tillfälligt.

Varmvattenberedare och hygien

Efter uppvärmning är varmvatten ofta den näst största posten i hushållets energibudget. Det beräknas att cirka 20 procent av energin i en villa går åt till att värma vatten för dusch, bad och disk.

En genomsnittlig person förbrukar cirka 50 liter varmvatten per dygn. För en familj på fyra personer innebär det en stor mängd energi årligen. Gamla beredare med dålig isolering läcker dessutom värme, vilket gör att de drar el även när inget vatten används.

Dusch och bad

En dusch på 5 minuter drar ungefär 2–3 kWh beroende på vattenflöde och temperatur. Om fyra personer duschar varje dag blir det snabbt stora summor på ett år. Att installera snålspolande munstycken kan minska denna förbrukning avsevärt utan att komforten påverkas nämnvärt.

Att fylla ett badkar kräver cirka 6–8 kWh, vilket är betydligt mer än en dusch. Om du har ett timpris på elen kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att schemalägga uppvärmningen av varmvattnet till natten då priserna ofta är lägre.

Elektrisk golvvärme i badrum

Golvvärme i badrummet är en uppskattad komfort men kan vara en dold energitjuv. Elektriska slingor som står på året runt drar mycket el. En normalstor badrumsgolvvärme kan dra mellan 1500 och 3000 kWh per år om den inte styrs med termostat och timer.

Många låter golvvärmen stå på även under sommaren för att torka upp fukt, vilket är bra för badrummet men kostsamt för plånboken. Att sänka temperaturen bara någon grad gör stor skillnad på årsbasis.

Kyl och frys – apparater som alltid är igång

Kylskåp och frysar är unika eftersom de måste vara igång dygnet runt, året om. Även om effekten är låg jämfört med en spis, blir den totala förbrukningen märkbar över tid.

Moderna vitvaror är betydligt mer energieffektiva än modeller som är 10–15 år gamla. Energimärkningen har skärpts, och en ny kyl/frys drar ofta hälften så mycket som en äldre modell.

Ålderns betydelse

En kombinerad kyl och frys som är 15 år gammal kan dra uppemot 500–600 kWh per år. En modern motsvarighet i energiklass C eller D (enligt nya skalan) drar ofta runt 150–250 kWh per år.

Det är viktigt att hålla baksidan av skåpet dammfritt och se till att luftcirkulationen fungerar. Om kompressorn måste arbeta hårdare för att bli av med värmen ökar elförbrukningen omedelbart.

Temperaturinställningar

Rekommenderad temperatur är +4 till +5 grader i kylen och -18 grader i frysen. Varje grad kallare än så ökar energiförbrukningen med cirka 5–10 procent. Det finns ingen anledning att ha -22 grader i frysen ur hållbarhetssynpunkt för maten.

Att frosta av frysen regelbundet är också viktigt om den inte har automatisk avfrostning. Isbildning fungerar som isolering och gör att kompressorn får arbeta mer för att hålla kylan, vilket driver upp kostnaden.

Matlagning och köksutrustning

I köket finns många apparater med hög effekt. Spis, ugn, diskmaskin och mikrovågsugn används intensivt under kortare perioder. Här handlar besparingar mycket om beteende och val av tillagningsmetod.

Induktionshällar är mer energieffektiva än glaskeramikhällar och gjutjärnsplattor eftersom uppvärmningen sker snabbare och direkt i kastrullen.

Spis och ugn

Att använda ugnen drar relativt mycket el, cirka 0,5 till 1,5 kWh per användningstillfälle beroende på temperatur och tid. Varmluftsugnar är effektivare då de kan köras på lägre temperatur och tillaga flera plåtar samtidigt.

Kokplattor drar också mycket effekt. Att koka upp vatten i en vattenkokare är mer energieffektivt än att göra det i en kastrull på spisen, särskilt om du inte har induktionshäll. Använd alltid lock på kastrullen för att minska energiförlusten.

Diskmaskin

En modern diskmaskin drar cirka 0,6 till 0,9 kWh per diskning om du använder ekoprogrammet. Att diska för hand under rinnande varmvatten drar betydligt mer energi än en fullastad diskmaskin.

För att spara energi bör du undvika att skölja disken i varmvatten innan du ställer in den. Skrapa bara av matresterna. Dagens maskiner och diskmedel klarar av att göra rent ändå.

Tvätt och tork – stora variationer

Tvättstugan är ett område där teknikutvecklingen har gjort stora framsteg, särskilt gällande torktumlare. Hur du tvättar och torkar dina kläder påverkar elräkningen tydligt.

Att tvätta i 40 grader istället för 60 grader nästan halverar energiförbrukningen för tvättprogrammet. Det mesta av energin går åt till att värma upp vattnet, inte till att snurra trumman.

Tvättmaskin

En tvätt i 40 grader drar normalt runt 0,5 kWh, medan en 60-graders tvätt drar runt 1,0 kWh. Gamla maskiner kan dra betydligt mer. Centrifugeringen drar lite el men är viktig för att minska tiden i torktumlaren, vilket sparar energi i nästa steg.

Fyll maskinen ordentligt. Många maskiner har vågfunktion som anpassar vattenmängden, men det är alltid mest effektivt per kilo tvätt att köra fulla maskiner.

Torktumlare och torkskåp

Torktumlare är ofta den största energiboven i tvättstugan. En äldre kondenstumlare kan dra 3–4 kWh per omgång. Moderna värmepumpstumlare är mycket effektivare och drar ofta bara 1–1,5 kWh per torkning.

Torkskåp är generellt sett mycket energikrävande om de används felaktigt. Ett torkskåp som står på i flera timmar kan dra mer än både tvätt och tumling tillsammans. Hängtorkning är naturligtvis gratis och det bästa alternativet när tiden finns.

Elektronik och underhållning

Hemelektronik står för en växande del av hushållens elförbrukning. Datorer, spelkonsoler, stora TV-skärmar och nätverksutrustning bidrar alla till den totala notan.

Även om enskilda apparater har blivit effektivare, har vi fler av dem idag. Många apparater står dessutom i standby-läge dygnet runt, vilket drar små mängder ström hela tiden.

TV och spelkonsoler

En stor TV på 65 tum eller mer drar betydligt mer än en mindre skärm. Tekniken spelar också roll; OLED och QLED drar olika mycket beroende på ljusstyrka och bildinnehåll. HDR-läge (High Dynamic Range) ökar ljusstyrkan och därmed förbrukningen markant.

Spelkonsoler som PlayStation 5 och Xbox Series X drar mycket el vid aktivt spelande, ofta runt 200 watt. Det motsvarar två gamla glödlampor. Se till att stänga av dem helt när de inte används, istället för att lämna dem i ”snabbstartsläge” som drar onödig ström.

Datorer och hemmakontor

En stationär speldator med kraftfullt grafikkort kan dra 300–500 watt eller mer under belastning. Om den står på många timmar per dag blir det en märkbar kostnad. En bärbar dator är betydligt snålare och drar ofta bara 30–60 watt.

Kringutrustning som extra skärmar, skrivare och högtalare bidrar också. Använd gärna grenuttag med strömbrytare för att enkelt kunna stänga av all utrustning vid hemmakontoret när arbetsdagen är slut.

Belysning

Belysning var tidigare en stor post, men tack vare övergången till LED-teknik har förbrukningen minskat drastiskt. En gammal 60-watts glödlampa motsvaras idag av en LED-lampa på cirka 7–9 watt.

Trots effektiviseringen är det onödigt att ha lampor tända i rum där ingen vistas. I ett stort hus med många ljuskällor kan även LED-lampor dra en del om allt står på dygnet runt, särskilt utomhusbelysning och dekorationsljus.

Smart belysning

Smarta lampor som styrs via app eller sensorer kan hjälpa till att spara energi genom att automatiskt släckas eller dimras. Tänk dock på att själva den smarta ljuskällan drar en liten mängd ström i standby för att kunna ta emot signaler.

Utomhusbelysning bör styras med skymningsrelä eller rörelsevakt. Det finns ingen anledning att fasad- och trädgårdsbeslysning lyser mitt på dagen när det är ljust ute.

Elbilsladdning

För hushåll som skaffar elbil tillkommer en ny, stor förbrukare. Att ladda en elbil hemma ökar hushållsylen kraftigt, ofta med 2000–4000 kWh per år beroende på körsträcka.

Det är viktigt att se detta som en förflyttning av kostnad från bensin/diesel till el, snarare än bara en ökad kostnad. Kostnaden per mil är oftast betydligt lägre med elbil.

Laddbox och effekt

Att ladda i ett vanligt vägguttag rekommenderas inte av säkerhetsskäl och det går långsamt. En installerad laddbox är säkrare och effektivare. För att se exakt hur detta påverkar din totala förbrukning kan du läsa mer om hur mycket el en elbil drar vid hemmaladdning.

Med en smart laddbox kan du styra laddningen till natten. Detta är särskilt viktigt om du har ett elavtal med timpris, då skillnaden i pris mellan dag och natt kan vara mycket stor.

Tabell: Genomsnittlig förbrukning för vanliga apparater

Nedan följer en uppskattning av vad olika apparater drar vid normal användning. Siffrorna är ungefärliga och kan variera beroende på modell, ålder och användarmönster.

Apparat	Effekt (ca)	Förbrukning per tillfälle/tid	Kostnad* (vid 1,50 kr/kWh)
Diskmaskin (Eco)	–	0,8 kWh per disk	1,20 kr
Tvättmaskin (40°C)	–	0,5 kWh per tvätt	0,75 kr
Torktumlare (Värmepump)	–	1,5 kWh per omgång	2,25 kr
Dusch (5 min)	–	2,5 kWh	3,75 kr
Ugn (200°C, 1 timme)	–	1,5 kWh	2,25 kr
Speldator (High-end)	400 W	0,4 kWh per timme	0,60 kr
LED-TV (65 tum)	100 W	0,1 kWh per timme	0,15 kr
Kyl/Frys (Modern)	–	0,6 kWh per dygn	0,90 kr
Golvvärme (Badrum 5kvm)	–	4–8 kWh per dygn	6,00 – 12,00 kr

*Kostnaden inkluderar elpris, nätavgift och skatt, uppskattat snittpris.

Standby och smygström

Smygström, eller standby-förbrukning, är den el som apparater drar när de är avstängda men inkopplade. Förr var detta ett stort problem med ”tjock-TV” och äldre stereoanläggningar. Idag har EU-regler begränsat hur mycket nya apparater får dra i standby.

Trots reglerna kan många bäckar små bli en stor å. Laddare som sitter kvar i uttaget, digitalboxar, routrar och smarta högtalare drar ström dygnet runt. Tillsammans kan det handla om hundratals kilowattimmar per år för ett normalt hushåll.

Att mäta är att veta

Det enklaste sättet att hitta tjuvarna är att använda en energimätare som du sätter i vägguttaget. Då kan du se exakt vad datorhörnan eller TV-bänken drar när allt är ”avstängt”.

Många moderna elavtal och appar erbjuder också realtidsmätning av hela husets förbrukning via mätaren i elskåpet. Detta ger en bra överblick av baslasten – alltså den el som huset drar när ingen är hemma och aktiv.

Tips: Så sänker du förbrukningen enkelt

Här är ett konkret råd för att snabbt påverka din elräkning:

Tips: Fokusera på värme och vatten först. Sänk inomhustemperaturen med en enda grad, det kan minska uppvärmningskostnaden med cirka 5 procent. Se också över tätningslister runt fönster och dörrar. Dragiga fönster gör att du höjer värmen i onödan. Byt ut gamla tätningslister för en liten kostnad och få stor effekt direkt.

Säsongsberoende förbrukning

Elförbrukningen är inte konstant över året. I Sverige har vi en tydlig säsongsvariation där vintern står för merparten av kostnaderna. Under december, januari och februari är både uppvärmningsbehovet och belysningsbehovet som störst.

Samtidigt är elpriserna ofta högre på vintern på grund av den ökade efterfrågan. Detta skapar en ”dubbeleffekt” på fakturan – du använder mer el till ett högre pris.

Sommarförbrukning

På sommaren är det främst kyl, frys, matlagning och varmvatten som drar el. Har du luftkonditionering (AC) kan dock sommarförbrukningen sticka iväg under värmeböljor. En portabel AC drar ofta runt 1000 watt och kan kosta flera kronor i timmen att driva.

Pool och spabad är andra stora sommarförbrukare. Att värma en pool kräver enorma mängder energi om den inte är välisolerad och täckt när den inte används.

Att räkna på elkostnaden

För att förstå din faktura behöver du veta vad en kWh (kilowattimme) faktiskt kostar. Totalpriset består av tre delar: elhandelspriset (det du betalar till elbolaget), elnätsavgiften (det du betalar till nätägaren för transporten) och skatter/moms.

När du räknar på om det är värt att byta ut en gammal frys eller installera en värmepump, bör du räkna med totalpriset, inte bara spotpriset på börsen. Ett vanligt totalpris kan variera mellan 1,50 kr och 3,00 kr per kWh beroende på marknadsläget och var du bor.

Investeringskalkyl

Om en ny, energieffektiv frys kostar 8 000 kr och sparar 300 kWh per år, sparar du kanske 600 kr årligen. Det ger en lång återbetalningstid. Men om din gamla varmvattenberedare drar onödigt mycket kan ett byte spara tusenlappar varje år, vilket gör investeringen lönsam mycket snabbare.

Att räkna på livscykelkostnaden (inköp plus drift över tid) är det smartaste sättet att fatta beslut om nya vitvaror och värmesystem.

Luftavfuktare och extra element

I källare, tvättstugor och garage används ofta luftavfuktare för att hålla fukten borta och förhindra mögel. En avfuktare kan dra allt från 200 till 600 watt beroende på kapacitet och fuktbelastning.

Om en avfuktare står och går dygnet runt kan den dra 2000–4000 kWh på ett år. Det är viktigt att ställa in hygrostaten (fuktmätaren) korrekt så att den bara går när det verkligen behövs, till exempel när fuktigheten överstiger 60 procent.

Extra elelement som kopplas in i vägguttaget vid kyla är också stora energislukare. De har ofta sämre termostater än fast installerade element och kan snabbt driva upp kostnaden om de glöms bort.

Motorvärmare och kupévärmare

På vintern använder många motorvärmare och kupévärmare till bilen. En motorvärmare drar oftast runt 500 watt, medan en kupévärmare kan dra mellan 1200 och 2000 watt.

Att ha dessa inkopplade hela natten är ett enormt slöseri. Motorn blir inte varmare efter cirka 1–2 timmar. Använd alltid en timer. En kupévärmare på 2000 watt som står på i 10 timmar drar 20 kWh – lika mycket som en elbil drar för att köra 10 mil.

Styrning via timer eller app är en enkel åtgärd som sparar mycket pengar under vinterhalvåret utan att minska komforten i bilen på morgonen.