Hur mycket el drar golvvärme

Hur mycket el drar golvvärme är en av de vanligaste frågorna för husägare som planerar renovering eller vill sänka sina energikostnader. Svaret beror på flera faktorer, men generellt drar elektrisk golvvärme mellan 150 och 300 kWh per kvadratmeter och år vid normal användning. För ett badrum på 5 kvadratmeter innebär det en årlig förbrukning på cirka 750 till 1500 kWh.

Den faktiska kostnaden styrs av ditt elpris, hur välisolerat golvet är och vilken temperatur du väljer att hålla. Golvvärme kan vara en effektiv uppvärmningsform om den installeras och styrs på rätt sätt, men i oisolerade utrymmen kan den snabbt bli en energitjuv. Att förstå sambandet mellan effekt, tid och isolering är nyckeln till att hålla nere förbrukningen.

Grundläggande beräkning av elförbrukning för golvvärme

För att förstå kostnaden måste man skilja på installerad effekt och faktisk förbrukning. Den installerade effekten mäts i watt (W) och anger hur mycket ström slingan kan dra som mest. Vanligtvis ligger detta på mellan 60 och 120 W per kvadratmeter för elektrisk golvvärme. Detta betyder dock inte att golvet drar så mycket hela tiden.

Termostaten slår av och på strömmen för att hålla den inställda temperaturen. Om ditt golv har en effekt på 500 W och termostaten är aktiv 50 % av tiden, blir den genomsnittliga effekten 250 W. För att få fram din totala energiförbrukning multiplicerar du den genomsnittliga effekten med antalet timmar golvvärmen är påslagen.

Exempelräkning för ett badrum

Låt oss räkna på ett standardbadrum på 5 kvadratmeter. Vi antar att den installerade effekten är 80 W per kvadratmeter, vilket ger en total effekt på 400 W. Om golvet är välisolerat kanske värmen bara behöver vara aktiv 40 % av tiden för att hålla 23 grader.

Formeln blir då: 400 W x 0,40 (drifttid) = 160 W i snittförbrukning per timme. På ett dygn blir det 160 W x 24 h = 3,84 kWh. På en månad landar förbrukningen på cirka 115 kWh. Med ett totalt elpris på 2 kr/kWh kostar badrumsgolvet då 230 kronor i månaden.

Skillnaden mellan elektrisk och vattenburen golvvärme

Det är viktigt att skilja på direktverkande el (elektriska värmekablar) och vattenburen golvvärme. Elektrisk golvvärme omvandlar elektricitet direkt till värme i golvet. Det är billigt att installera men har en högre driftskostnad per kWh eftersom du betalar marknadspris för all energi som går åt.

Vattenburen golvvärme är ett rörsystem kopplat till husets centrala värmekälla, exempelvis en bergvärmepump, frånluftsvärmepump eller fjärrvärme. Även om systemet drivs av en cirkulationspump som drar lite el, kommer själva värmeenergin från en mer effektiv källa. En värmepump kan ge 3–4 gånger mer värme per inmatad kWh jämfört med direktverkande el.

När lönar sig respektive system?

Elektrisk golvvärme är oftast standard i mindre utrymmen som badrum och hallar vid renovering, eftersom det bygger lite på höjden och är enkelt att lägga. För hela hus eller större ytor över 20–30 kvadratmeter är vattenburen värme oftast mer ekonomiskt försvarbart i längden, trots den högre installationskostnaden.

Isoleringens avgörande roll

Den absolut största faktorn för hur mycket el golvvärme drar är isoleringen under värmeslingan. Utan tillräcklig isolering nedåt kommer en stor del av värmen att vandra ner i betongplattan eller marken istället för upp i rummet. Detta kallas för värmeläckage och kan fördubbla driftskostnaden.

I äldre hus med oisolerad betongplatta på mark är risken för så kallad omvänd fuktvandring stor om man stänger av golvvärmen på sommaren. Men har man den påslagen för att motverka fukt drar det mycket energi. Vid nyinstallation bör man alltid använda isolerskivor, exempelvis 20–30 mm cellplast eller speciella golvvärmeskivor, för att rikta värmen uppåt.

Värmeförluster i siffror

Studier visar att ett oisolerat golvvärmesystem kan förlora upp till 50 % av värmen nedåt. Med en modern isolerskiva kan denna förlust minskas till under 10–15 %. Det innebär att återbetalningstiden för isoleringen ofta är mycket kort, ibland bara ett par år, tack vare den sänkta elförbrukningen.

Golvmaterialets påverkan på förbrukningen

Materialet du lägger ovanpå värmeslingorna påverkar hur snabbt rummet värms upp och hur mycket energi som krävs för att bibehålla temperaturen. Klinker och sten har hög värmeledningsförmåga. Det betyder att de snabbt transporterar värmen från slingan till ytan och lagrar värme bra.

Trägolv, laminat och plastmattor isolerar mer i sig själva. Det gör att systemet kan behöva arbeta hårdare för att driva igenom värmen, eller att man måste begränsa temperaturen för att inte skada materialet (ofta max 27 grader för trägolv). Klinker är därför det mest energieffektiva valet för golvvärme, särskilt i kombination med betong som agerar värmemagasin.

Termostatens betydelse för elräkningen

En gammal bimetall-termostat är ofta ineffektiv eftersom den har stor hysteres, vilket innebär att temperaturen svänger kraftigt innan den slår till eller från. Moderna digitala termostater är betydligt mer exakta och kan hålla en jämnare temperatur, vilket sparar energi.

Smarta termostater som kan kopplas upp mot internet ger ännu större sparmöjligheter. De kan lära sig hur snabbt golvet värms upp och kyls ner. Om du har ett elavtal med spotpris kan en smart termostat styra uppvärmningen till de timmar på dygnet då elen är billigast, utan att komforten påverkas nämnvärt.

Sänkning av temperatur och komfortvärme

En stor fördel med golvvärme är att den operativa temperaturen upplevs som högre. När fötterna är varma kan man ofta sänka lufttemperaturen i rummet med 1–2 grader och ändå uppleva samma komfort. Varje grads sänkning motsvarar ungefär 5 % lägre energiförbrukning för uppvärmningen.

Det finns dock en fälla: så kallad ”komfortvärme”. Många låter golvvärmen i badrummet stå på även under sommaren för att golvet ska torka snabbt och kännas skönt. Detta drar el året runt, till skillnad från radiatorer som ofta stängs av helt under sommarhalvåret.

Tabell: Uppskattad förbrukning och kostnad

Nedanstående tabell visar uppskattad årsförbrukning för elektrisk golvvärme i olika rumstyper, baserat på normal isolering och att värmen är påslagen under uppvärmningssäsongen (september–maj). Kostnaden är beräknad på ett totalt elpris om 2 kr/kWh (inklusive elhandel, nätavgift och skatt).

Rumstyp	Yta (kvm)	Förbrukning (kWh/år)	Kostnad (kr/år)
Litet badrum	4	800 – 1 200	1 600 – 2 400
Stort badrum	10	2 000 – 3 000	4 000 – 6 000
Hall/Entré	6	1 000 – 1 500	2 000 – 3 000
Kök	15	2 500 – 4 000	5 000 – 8 000
Källarrum (oisolerat)	15	4 500 – 6 000	9 000 – 12 000

Tips: Så sänker du kostnaden för golvvärme

För att undvika onödigt höga elräkningar bör du se över hur du styr din anläggning. Här är ett konkret råd som gör stor skillnad:

Tips: Använd tidsstyrning eller ”Eco-läge” på din termostat. Sänk temperaturen med 3–4 grader när du är på jobbet eller sover. I ett badrum med klinkergolv går uppvärmningen relativt snabbt, så du behöver inte ha full värme dygnet runt. Om du ska resa bort, ställ ner värmen till en underhållsnivå på cirka 15 grader istället för att stänga av den helt, för att behålla en grundvärme i konstruktionen.

Golvvärme som primär eller sekundär värmekälla

Det är viktigt att definiera om golvvärmen ska värma upp hela rummet (primär värmekälla) eller bara göra golvet behagligt (komfortvärme/sekundär källa). Om golvvärmen är den enda värmekällan i rummet måste effekten dimensioneras för att klara de kallaste vinterdagarna.

Om det redan finns ett element i rummet kan golvvärmen ställas på en lägre temperatur, bara för att ta bort kylan från golvytan. Detta drar betydligt mindre el än att försöka värma hela luftvolymen via golvet. I dessa fall räcker ofta en lägre installerad effekt per kvadratmeter.

Totala elkostnaden: Nätavgifter och skatter

När du räknar på vad golvvärmen kostar får du inte glömma att elpriset består av mer än bara det du betalar till ditt elhandelsbolag. Ungefär hälften av kostnaden utgörs av energiskatt, moms och nätavgift till nätägaren. En rörlig nätavgift (överföringsavgift) debiteras per förbrukad kWh.

Om ditt elhandelspris är 80 öre/kWh kan den totala kostnaden ändå landa på över 2 kronor/kWh när alla påslag är inräknade. Det är denna totalsumma du ska använda i dina kalkyler för att få en rättvisande bild av vad golvvärmen faktiskt kostar din plånbok varje månad.

Riskerna med källare och oisolerade plattor

Att lägga golvvärme i en källare med oisolerad betongplatta (vanligt i hus byggda före 1980) kräver extra eftertanke. Värmen söker sig alltid mot kyla. Om marken under huset är 5–10 grader och du värmer golvet till 25 grader, kommer en betydande del av energin att gå rakt ner i marken.

Detta blir inte bara dyrt, det kan också ändra fuktbalansen i marken. När värmen stängs av på sommaren kyls plattan ner, och fukt kan vandra uppåt genom kapillärkraft (omvänd fuktvandring). I dessa fall rekommenderas alltid ett ventilerat golvsystem eller mycket god isolering ovanpå betongplattan innan värmeslingorna läggs.

Jämförelse med radiatorer

Är golvvärme dyrare än vanliga element? Om vi pratar om direktverkande el-radiatorer jämfört med elektrisk golvvärme är driftskostnaden snarlik, förutsatt att huset är välisolerat. Skillnaden ligger i värmespridningen. Golvvärme ger en jämnare värme i hela rummet och eliminerar kallras, vilket ofta upplevs som mer behagligt.

Vattenburna radiatorer är dock ofta billigare att installera än vattenburen golvvärme vid nybyggnation, men golvvärme möjliggör lägre framledningstemperatur från värmepumpen. En lägre framledningstemperatur ökar värmepumpens effektivitet (COP-värde), vilket kan ge lägre total energiförbrukning för huset på sikt.

Installationens påverkan på livslängd och effekt

En felaktigt installerad värmekabel kan leda till både högre förbrukning och kortare livslängd. Kabeln får aldrig korsa sig själv och måste ligga i rätt flytspackel eller fästmassa för att leda bort värmen effektivt. Om det uppstår luftfickor runt kabeln kan den överhettas och gå sönder.

Djupet på förläggningen spelar också roll. Ligger kabeln djupt ner i betongen tar det längre tid att reglera temperaturen (systemet blir trögt). Ligger den ytligt, precis under klinkern, reagerar den snabbt. Ett snabbt system är lättare att styra energieffektivt, särskilt om du vill använda natt-sänkning eller smart styrning via exempelvis Tibber för att optimera mot elpriset.

Säsongsberoende förbrukning

Elförbrukningen för golvvärme är inte konstant över året. Under vintern, när utomhustemperaturen sjunker och husets skal kyls ner, måste golvvärmen arbeta hårdare för att kompensera för värmeförluster genom väggar, fönster och ventilation. Under denna period kan förbrukningen vara 3–4 gånger högre än under vår och höst.

På sommaren stänger många av golvvärmen i hall och kök, men behåller den i badrummet för att torka upp fukt. Det är viktigt att vara medveten om att även denna ”sommardrift” kostar pengar. Ett tips är att sänka temperaturen på sommaren till en nivå där golvet bara känns neutralt (inte kallt), snarare än varmt.

Att välja rätt elavtal för uppvärmning

Eftersom golvvärme ofta utgör en betydande del av hushålls-elen i villor och radhus, påverkar valet av elavtal totalkostnaden markant. Har du ett trögt system (ingjutet djupt i betong) kan det vara svårt att utnyttja timprisstyrning fullt ut, eftersom värmen lagras i plattan under lång tid. Då kan ett fast elpris eller ett vanligt rörligt månadspris vara tryggare alternativ för att undvika pristoppar.

Har du däremot ett snabbt system med smart termostat är timprisavtal ofta fördelaktigt. Du kan då ”ladda” golvet med värme under nattens billiga timmar och låta det svalna något under morgonens pristoppar. Detta kräver dock att golvkonstruktionen och termostaten tillåter sådan styrning.

Felsökning vid oväntat hög förbrukning

Om du upplever att din elräkning skenat iväg och misstänker golvvärmen, finns det några saker att kontrollera. Först och främst, känn på termostaten. Är den varm? En trasig termostat kan fastna i ”till-läge” och köra värmen konstant oavsett rumstemperatur.

Kontrollera också inställningarna. Är golvgivaren eller rumsgivaren aktiverad? Om termostaten styrs av rumstemperaturen men sitter i ett dragigt hörn, kommer den att kräma på mer värme i golvet än nödvändigt. Att byta till styrning via golvgivare, där du ställer in max-temperatur på själva golvet, kan ofta spara energi.

Framtidssäkring och underhåll

Elektrisk golvvärme är i princip underhållsfri, förutom termostaten som kan behöva bytas efter 10–15 år. Livslängden på själva värmekabeln beräknas ofta till 25–50 år. Det gör det till en långsiktig investering. För att framtidssäkra din installation bör du dokumentera exakt var slingorna ligger och vilket motståndsvärde (ohm) de hade vid installationen.

Detta underlättar felsökning i framtiden. Om förbrukningen plötsligt ändras eller värmen försvinner kan en elektriker mäta upp slingan och jämföra med ursprungsvärdena för att se om kabeln är skadad eller om felet ligger i styrutrustningen.

Samverkan med ventilation

Golvvärme påverkar luftrörelserna i rummet mindre än radiatorer, vilket ger mindre dammspridning. Men ventilationen spelar roll för förbrukningen. Om du har ett badrum med en kraftig frånluftsfläkt som går konstant, suger du ut mycket av den värme golvet producerar. Ersättningsluften som kommer in (ofta från intilliggande rum eller utifrån) måste värmas upp.

Att ha en fuktstyrd badrumsfläkt som bara går på maxvarv när det faktiskt behövs (vid dusch) sparar inte bara fläkt-el utan minskar också värmeförlusterna, vilket gör att golvvärmen inte behöver arbeta lika hårt för att hålla temperaturen.

Klimatpåverkan och miljöval

Ur ett miljöperspektiv är direktverkande el för golvvärme inte det mest optimala om elen kommer från fossila källor, men i Sverige är elmixen till stor del fossilfri. Det mest miljövänliga sättet att använda golvvärme är via vattenburna system kopplade till värmepump eller fjärrvärme.

Men även elektrisk golvvärme kan vara ett bra miljöval om det innebär att man kan sänka inomhustemperaturen generellt i huset. Den ökade komforten gör att vi accepterar en lägre lufttemperatur, vilket totalt sett kan minska husets energibehov om det hanteras rätt.

Zonindelning för effektivare uppvärmning

I större öppna planlösningar kan det vara smart att dela in golvvärmen i olika zoner. Kanske behöver du inte ha samma värme under matbordet som vid soffgruppen där du sitter stilla. Genom att installera flera slingor med separata termostater kan du finjustera värmen.

Detta är särskilt effektivt i kök/vardagsrum-kombinationer. Vid spisen och ugnen alstras mycket spillvärme vid matlagning, och där kan golvvärmen ofta vara lägre ställd än i tv-hörnan. Zonindelning kräver planering vid installationen men ger flexibilitet och sparmöjligheter under många år framöver.