Hur mycket el drar ett kylskåp

Hur mycket el drar ett kylskåp är en av de vanligaste frågorna när hushåll ser över sin energiförbrukning. Ett modernt kylskåp drar i genomsnitt mellan 100 och 200 kWh per år, medan äldre modeller kan förbruka upp till tre gånger så mycket. Eftersom kylskåpet står på dygnet runt utgör det en betydande del av hemmets baslast.

Den exakta förbrukningen beror på flera variabler såsom modellens ålder, storlek, energiklass och placering i köket. Även hur ofta du öppnar dörren och vilken temperatur du har inställd påverkar hur mycket kompressorn måste arbeta. Att förstå dessa faktorer är nyckeln till att sänka dina elkostnader.

Här går vi igenom allt som påverkar kylskåpets elförbrukning, hur du räknar ut kostnaden och vilka åtgärder som ger störst effekt. Vi tittar också på skillnaden mellan nya och gamla vitvaror samt hur energimärkningen fungerar i praktiken.

Genomsnittlig förbrukning för olika kylskåp

Ett medelstort kylskåp av nyare modell drar sällan mer än 150 kWh per år vid normal användning. Detta förutsätter att skåpet är korrekt installerat och att temperaturen hålls på en rekommenderad nivå. Större modeller, som så kallade side-by-side-skåp med ismaskin, har en högre grundförbrukning.

För ett litet hushåll med ett mindre kylskåp under bänk kan förbrukningen ligga så lågt som 80 till 100 kWh per år. Dessa modeller har mindre volym att kyla ner, vilket kräver mindre energi. Dock kan isoleringen ibland vara tunnare på billigare modeller, vilket motverkar besparingen.

Kyl- och fryspaket, där båda enheterna delar på en kompressor eller står bredvid varandra, drar naturligtvis mer totalt sett. En kombinerad kyl/frys av modern standard brukar ligga på mellan 200 och 300 kWh per år. Det är viktigt att skilja på förbrukningen för enbart kylen och hela kombinationen.

Beräkna kostnaden för ditt kylskåp

För att översätta kilowattimmar till kronor behöver du veta vad du betalar för elen totalt. Detta inkluderar både elhandelspriset, elnätsavgiften och energiskatten. Om ditt totala elpris ligger på 1,50 kr per kWh och kylen drar 200 kWh per år, blir årskostnaden 300 kronor.

Detta är en relativt låg kostnad i jämförelse med uppvärmning, men eftersom kylen alltid är igång ackumuleras kostnaden över tid. Under perioder med höga elpriser blir skillnaden mellan ett effektivt och ett ineffektivt kylskåp mer kännbar i plånboken.

Om du har ett avtal med timpris är det svårt att styra kylskåpets förbrukning till billiga timmar, eftersom matvarorna kräver jämn kyla. Däremot drar kylskåpet marginellt mindre på natten när dörren inte öppnas och omgivningstemperaturen i köket ofta är lägre.

Skillnaden mellan gamla och nya kylskåp

Åldern på ditt kylskåp är den enskilt största faktorn för hur mycket el det drar. Utvecklingen av isoleringsmaterial och kompressorteknik har gått snabbt de senaste decennierna. Ett kylskåp från 1990-talet kan dra uppemot 500–600 kWh per år.

Att byta ut ett 15 år gammalt kylskåp mot ett nytt kan ofta halvera energiförbrukningen för just den apparaten. Även om vitvaror har en lång livslängd rent mekaniskt, kan det vara ekonomiskt försvarbart att byta ut dem i förtid enbart baserat på driftskostnaden.

Nedan ser du en jämförelse av uppskattad årsförbrukning beroende på kylskåpets ålder. Siffrorna är genomsnittliga och kan variera beroende på märke och skick.

Ålder på kylskåp	Ungefärlig årsförbrukning	Uppskattad årskostnad (vid 1,50 kr/kWh)
Nytt (A-C energiklass)	70 – 150 kWh	105 – 225 kr
5-10 år gammalt	200 – 300 kWh	300 – 450 kr
15-20 år gammalt	350 – 550 kWh	525 – 825 kr
Över 20 år gammalt	500 – 800 kWh	750 – 1200 kr

Den nya energimärkningen

Från och med 2021 gäller en ny energimärkning för vitvaror inom EU. Skalan går nu från A till G, där A är mest energieffektivt. Den gamla skalan med A+, A++ och A+++ har tagits bort för att göra det tydligare för konsumenter och ge plats för framtida tekniska förbättringar.

En produkt som tidigare hade A+++ kan i den nya skalan hamna på C eller D, utan att prestandan har försämrats. Det är bara kraven som har skärpts. Detta är viktigt att veta när du jämför en nyare modell med en äldre specifikation.

På energimärkningen anges också den årliga energiförbrukningen i kilowattimmar. Detta värde baseras på standardiserade tester. För att förstå vad detta innebär i praktiken kan du läsa mer om vad är kWh och hur det relaterar till din faktura.

Temperaturinställningarnas påverkan

Temperaturen inne i kylskåpet har stor betydelse för energiförbrukningen. Rekommenderad temperatur är +4 till +5 grader Celsius. Varje grad kallare du ställer in ökar energiförbrukningen med cirka 5 till 10 procent.

Många har onödigt kallt i sina kylskåp, ibland ner mot +2 grader. Detta ger ingen betydande fördel för matens hållbarhet jämfört med +4 grader, men det driver upp elräkningen. Det kan också leda till att grönsaker fryser sönder om de ligger för nära kylelementen.

Att ha för varmt, över +8 grader, minskar förbrukningen men ökar risken för bakterietillväxt dramatiskt. Matsvinn är både dyrt och dåligt för miljön, så energibesparingen får aldrig gå ut över livsmedelssäkerheten. Använd en termometer för att kontrollera temperaturen på olika hyllplan.

Placering och ventilation

Var kylskåpet står placerat i köket påverkar hur hårt kompressorn måste arbeta. Kylskåpet fungerar genom att flytta värme inifrån skåpet till utsidan. Om värmen på baksidan inte kan ventileras bort effektivt, stiger förbrukningen.

Det bör alltid finnas en luftspalt på minst några centimeter bakom och ovanför kylskåpet. Om du bygger in kylskåpet i ett högskåp måste det finnas ventilationsgaller i sockeln och upptill. Utan detta luftflöde kan förbrukningen öka med upp till 50 procent.

Undvik att placera kylskåpet direkt bredvid värmekällor som spis, ugn eller diskmaskin. Även direkt solljus mot kylskåpsdörren bör undvikas. Ju varmare omgivningen är, desto mer energi krävs för att hålla insidan kall.

Användarvanor som sparar el

Hur du använder kylskåpet i vardagen spelar roll. Varje gång du öppnar dörren strömmar kall luft ut och varm rumsluft in. Kompressorn måste då starta för att återställa temperaturen. Försök att veta vad du ska ta ut innan du öppnar dörren.

Låt aldrig dörren stå öppen medan du lagar mat eller dukar bordet. Moderna kylskåp har ofta ett larm som piper om dörren är öppen för länge, vilket är en bra påminnelse. Kontrollera också att dörren sluter helt tätt när du stänger den.

Att ställa in varm mat i kylen är ett av de vanligaste misstagen. Värmen från maten höjer temperaturen i hela skåpet, vilket tvingar kompressorn att arbeta på högvarv. Låt alltid matrester svalna till rumstemperatur innan du ställer in dem.

Fyllnadsgrad och termisk massa

Ett fyllt kylskåp fungerar faktiskt mer effektivt än ett tomt. Matvarorna och dryckerna fungerar som kylklampar som hjälper till att hålla temperaturen stabil när dörren öppnas. Luften byts ut snabbt vid öppning, men de kalla varorna behåller kylan.

Om du har ett väldigt stort kylskåp som ofta står halvtomt, kyler du onödigt mycket luft. Du kan fylla ut tomrum med vattenkannor eller flaskor. Detta hjälper till att stabilisera temperaturen och minskar antalet gånger kompressorn behöver starta.

Detta ska dock balanseras mot behovet av luftcirkulation. Det får inte vara så fullproppat att den kalla luften inte kan cirkulera mellan varorna. Om luftflödet blockeras kan vissa delar av kylen bli för varma medan andra fryser.

Underhåll för lägre förbrukning

Regelbundet underhåll säkerställer att kylskåpet behåller sin effektivitet över tid. Det viktigaste är att hålla baksidan ren. Kondensorn, det svarta gallret på baksidan, samlar lätt på sig damm. Damm fungerar som isolering och hindrar värmen från att avgå.

Dammsug baksidan av kylskåpet minst en gång om året. Dra försiktigt fram skåpet och använd ett mjukt munstycke. Detta enkla ingrepp kan sänka förbrukningen med flera procent och förlänger dessutom livslängden på kompressorn.

Kontrollera också tätningslisten runt dörren. Om listen är torr, sprucken eller smutsig läcker kall luft ut. Du kan testa detta genom att klämma fast ett papper i dörren. Om papperet sitter kvar är listen bra, om det glider ner lätt behöver listen bytas eller justeras.

Kylskåpets roll i hemmets totala förbrukning

I jämförelse med uppvärmning och varmvatten är kylskåpet en mindre post på elräkningen. Men jämfört med annan energiförbrukning för hushållsel, som belysning och elektronik, är det en stor post eftersom den är konstant.

För lägenheter där uppvärmning ingår i hyran kan kyl och frys stå för en mycket stor andel av den totala elräkningen, ibland upp till 20 procent. I villor med elvärme blir andelen procentuellt mindre, men kostnaden i kronor är densamma.

Att ha koll på vitvarornas förbrukning är ett första steg mot att bli mer energimedveten. Det är ofta enklare att åtgärda en ineffektiv kyl än att byta uppvärmningssystem, och investeringen är betydligt lägre.

Avfrostning och isbildning

Isbildning i kylskåpet fungerar isolerande på kylelementen. Om det finns ett lager is måste kompressorn arbeta hårdare för att tränga igenom isen och kyla luften. Detta gäller främst äldre modeller utan automatisk avfrostning.

Moderna kylskåp har ofta ”NoFrost” eller automatisk avfrostning. Detta innebär att skåpet själv smälter bort isbildning med jämna mellanrum. Även om själva avfrostningsprocessen drar lite energi, sparar det energi i längden genom att hålla elementen isfria.

Om du har ett äldre skåp bör du frosta av det så fort islagret blir några millimeter tjockt. Passa på att göra detta på vintern när du kan förvara matvarorna utomhus eller på balkongen under tiden.

Smarta funktioner och teknik

Tekniken i kylskåp går framåt. Inverterkompressorer är en teknik som blir allt vanligare. Till skillnad från en traditionell kompressor som antingen går på full effekt eller är avstängd, kan en inverterkompressor variera sin hastighet.

Detta gör att kylen kan hålla en jämnare temperatur utan de energikrävande start- och stoppmomenten. Det är också tystare och sliter mindre på mekaniken. Denna teknik bidrar starkt till de låga förbrukningssiffrorna på nya premiummodeller.

Vissa smarta kylskåp kan kopplas upp mot WiFi. Även om detta drar en liten mängd ström för standby, kan funktioner som att se innehållet via kamera eller få varningar om öppen dörr i mobilen hjälpa till att minska onödigt öppnande och svinn.

Elavtalets betydelse för kostnaden

Även om du minimerar förbrukningen påverkas kostnaden av ditt elavtal. Om du har ett rörligt avtal som följer spotpris på elbörsen, varierar priset timme för timme. Kylskåpet drar ström även under de dyraste timmarna på dygnet.

Det går sällan att ”styra” kylen bort från dyra timmar utan att riskera matens kvalitet. Därför är det viktigare att fokusera på att sänka den totala förbrukningen (kWh) snarare än när på dygnet den sker.

För hushåll med många gamla vitvaror kan det vara värt att se över sitt elavtal för att hitta en leverantör med lägre påslag eller månadsavgifter, vilket dämpar effekten av den högre baslasten.

Miljöaspekten av att byta kylskåp

Att slänga ett fungerande kylskåp för att köpa ett nytt väcker frågor om hållbarhet. Tillverkning och transport av ett nytt skåp kräver energi och resurser. Tumregeln är dock att om ditt nuvarande skåp är äldre än 10-15 år, tjänar miljön på ett byte.

Den energi som sparas under det nya skåpets livslängd överstiger oftast den energi som gick åt vid tillverkningen. Dessutom innehåller gamla skåp ofta köldmedier som är betydligt mer skadliga för ozonlagret och klimatet än de som används idag.

När du gör dig av med det gamla skåpet är det kritiskt att det lämnas till en återvinningscentral. Där tas de farliga köldmedierna om hand på ett säkert sätt så att de inte läcker ut i atmosfären.

Tips: Mät din egen förbrukning

Det bästa sättet att få veta exakt vad ditt kylskåp drar är att mäta det. Teoretiska siffror och energimärkningar stämmer inte alltid med verkligheten i just ditt kök.

Tips: Köp en enkel energimätare (elmätare) som du sätter i vägguttaget mellan väggen och kylskåpets stickpropp. Låt den sitta i minst ett dygn, helst en vecka, för att få ett tillförlitligt snittvärde. Multiplicera dygnsförbrukningen med 365 för att få årsförbrukningen. Detta ger dig ett konkret underlag för att besluta om det är dags att byta ut skåpet eller inte.

Semesterläge och tomgång

Många moderna kylskåp har ett så kallat semesterläge (holiday mode). Detta är användbart om du ska vara borta en längre tid och tömmer kylen på känsliga varor. Funktionen höjer temperaturen i kylen till cirka 12-15 grader men håller frysen igång som vanligt.

Detta sparar energi och förhindrar att dålig lukt och mögel bildas i det tomma kylutrymmet, vilket kan hända om man stänger av det helt med stängd dörr. Kom ihåg att ta ut all mat som kräver +4 grader innan du aktiverar detta läge.

För fritidshus som står tomma delar av året är det bäst att tömma och stänga av kylen helt. Lämna dörren på glänt för att undvika mögelangrepp. Att kyla ett tomt skåp i en stuga i flera månader är en onödig kostnad.

Inbyggda vs fristående modeller

Valet mellan inbyggda och fristående kylskåp handlar ofta om estetik, men det finns en energiaspekt. Fristående modeller har ofta bättre förutsättningar för ventilation och kan ha tjockare isolering eftersom de inte är begränsade av standardmåtten inuti ett köksskåp.

Inbyggda skåp är ofta något mindre invändigt för samma yttermått, på grund av monteringen. Om ventilationen runt inbyggnadsskåpet är bristfällig, vilket är vanligt i äldre kök, kommer det inbyggda skåpet att dra mer energi än motsvarande fristående modell.

Vid renovering av kök är det därför viktigt att planera för luftflödet i socklar och bakom skåpstommarna om man väljer integrerade vitvaror. Stora aktörer som Vattenfall och energirådgivare påpekar ofta vikten av korrekt installation för att nå den utlovade energiklassen.

Kylskåp i garage och kalla utrymmen

En vanlig missuppfattning är att man sparar energi genom att ställa ett extra kylskåp i ett kallt garage eller förråd. Det stämmer till viss del, men det finns risker. De flesta kylskåp är designade för att fungera i rumstemperatur (klimatklass SN, N, ST eller T).

Om omgivningstemperaturen sjunker för lågt, under +10 grader, kan termostaten i enklare kylskåp sluta fungera korrekt. I kombinerade kyl/frysar med en termostat kan detta leda till att frysen tinar för att kylen ”tror” att det är tillräckligt kallt och stänger av kompressorn.

Det finns dock specifika modeller som klarar lägre omgivningstemperaturer. Om du ska ha en extra kyl i ett utrymme som kan bli kallt på vintern, kontrollera klimatklassen noga. Annars kan maten bli förstörd trots att det är kallt i rummet.

Faktorer för elförbrukning

För att hålla nere kostnaderna är det en kombination av åtgärder som ger resultat. Det handlar inte bara om att köpa nytt, utan om att sköta det man har. Att hålla kondensorn ren, lister täta och temperaturen rätt är gratis åtgärder som ger direkt effekt.

Att vara medveten om hur mycket el ett kylskåp drar ger perspektiv på hushållets totala energiåtgång. Även om det är en apparat vi inte kan vara utan, kan vi påverka hur mycket den kostar oss i drift genom smarta val och goda vanor.