Hur mycket el drar en varmvattenberedare

Hur mycket el drar en varmvattenberedare är en av de vanligaste frågorna för husägare som vill sänka sina energikostnader. För en normalstor familj i villa ligger förbrukningen ofta mellan 3 000 och 5 000 kWh per år. Det motsvarar cirka 20 procent av hushållets totala energianvändning.

Den exakta siffran beror på hur många som bor i hushållet och hur ofta ni duschar eller badar. En varmvattenberedare drar ström både för att värma upp nytt vatten och för att hålla vattnet varmt i tanken. Det senare kallas för tomgångsförlust.

Om du har en äldre beredare med sämre isolering kan tomgångsförlusterna vara betydande. Moderna beredare är bättre isolerade och behåller värmen längre. Det gör att elpatronen inte behöver arbeta lika ofta för att underhålla temperaturen.

För ett hushåll på två personer kan förbrukningen ligga runt 2 000 till 3 000 kWh per år. En större familj med tonåringar som duschar länge kan enkelt komma upp i över 6 000 kWh. Det är därför viktigt att se över både utrustning och vanor.

Att förstå din förbrukning är första steget mot att sänka dina kostnader. Genom att ha koll på aktuellt elpris kan du räkna ut exakt vad ditt varmvatten kostar varje månad. Detta blir särskilt tydligt under vinterhalvåret när priserna ofta stiger.

Beräkna kostnaden för ditt varmvatten

För att förstå kostnaden måste du veta hur mycket energi som krävs för att värma vatten. Fysikens lagar säger att det går åt 1,16 Wh för att värma 1 liter vatten 1 grad Celsius. Detta är en konstant som inte går att ändra på.

Om ditt inkommande kallvatten håller 5 grader och ska värmas till 60 grader, är temperaturskillnaden 55 grader. För att värma 100 liter vatten krävs då cirka 6,4 kWh. Detta är ren energiåtgång utan att räkna med värmeförluster.

När du vet energiåtgången multiplicerar du detta med ditt elpris per kilowattimme. Glöm inte att inkludera både elhandelspriset, energiskatten och överföringsavgiften i kalkylen. Många tittar bara på spotpriset och missar helhetsbilden.

En dusch på 10 minuter med ett normalt flöde förbrukar cirka 100 liter varmvatten. Om elpriset totalt ligger på 2 kronor per kWh kostar duschen ungefär 13 kronor. Om fyra personer duschar varje dag blir månadskostnaden snabbt över 1 500 kronor bara för duschande.

Tomgångsförluster och isolering

Tomgångsförlust är den energi som går åt för att hålla vattnet varmt när ingen tappar vatten. Värme läcker alltid ut genom beredarens isolering. Storleken på förlusten beror på beredarens ålder, isoleringstjocklek och placering.

En modern varmvattenberedare på 200 liter har ofta en tomgångsförlust på cirka 500 till 800 kWh per år. En äldre modell från 80- eller 90-talet kan läcka dubbelt så mycket energi. Det är värme som ofta går till spillo om beredaren står i ett kallt utrymme.

Står beredaren inne i huset, till exempel i tvättstugan, kommer värmeläckaget huset till godo under vintern. Då är förlusten inte lika kostsam eftersom den bidrar till uppvärmningen. På sommaren är dock detta läckage helt onödigt.

Att tilläggsisolera en gammal beredare kan vara en enkel åtgärd. Det finns speciella isoleringsmattor att köpa. Men oftast är det mer ekonomiskt försvarbart att byta ut en mycket gammal beredare mot en ny och energieffektiv modell.

Vattenvolym och familjens behov

Valet av storlek på varmvattenberedaren påverkar direkt hur mycket el som förbrukas i tomgångsförlust. En större tank har en större yta som värme kan läcka ifrån. Det är därför onödigt att ha en större beredare än vad hushållet faktiskt behöver.

Samtidigt måste volymen räcka till för att täcka topparna i förbrukningen. Om flera personer ska duscha i följd krävs en viss buffert. Här nedan ser du en generell riktlinje för vilken storlek som passar olika hushåll.

Hushållsstorlek	Rekommenderad volym	Uppskattad årsförbrukning
1 person (liten lgh)	30 – 60 liter	1 500 – 2 000 kWh
2 personer	100 – 150 liter	2 500 – 3 500 kWh
3-4 personer (villa)	200 – 300 liter	3 500 – 5 000 kWh
Stor familj / badkar	300+ liter	5 000+ kWh

Om ni har ett stort badkar krävs ofta minst 200 liter, oavsett hur många ni är i familjen. Att fylla ett badkar tömmer snabbt en mindre beredare. Då får nästa person vänta flera timmar på varmvatten.

Temperaturens inverkan på elförbrukningen

Temperaturen i beredaren är en balansgång mellan energibesparing och hygiensäkerhet. Ju högre temperatur du ställer in, desto mer energi går åt. Både uppvärmningen och värmeförlusterna ökar vid högre temperaturer.

Sänker du temperaturen för mycket ökar risken för legionellabakterier. Legionella trivs bäst i stillastående vatten mellan 20 och 45 grader. För att döda bakterierna bör temperaturen i beredaren inte understiga 60 grader.

Vid tappstället, alltså ur kranen, bör temperaturen vara minst 50 grader. Många beredare är fabriksinställda på 65-70 grader. Att sänka detta till 60 grader kan spara hundralappar per år utan att riskera hälsan.

Högre temperaturer än 65 grader ökar också risken för kalkutfällning. Detta gäller särskilt i områden med hårt vatten. Kalkbeläggningar på elpatronen försämrar värmeöverföringen och gör att beredaren drar mer el över tid.

Smart styrning och timpris

Med dagens teknik finns stora möjligheter att styra när vattnet värms upp. Om du har ett elavtal med timpris varierar kostnaden för elen över dygnet. Ofta är elen betydligt billigare på natten än på morgonen och kvällen.

Moderna varmvattenberedare kan ofta kopplas upp mot appar eller smarta hem-system. Bolag som Tibber erbjuder lösningar där uppvärmningen automatiskt sker när elpriset är som lägst. Detta kallas för smartladdning eller smartstyrning.

Även om du inte har en smart beredare kan du installera en timer eller ett styrrelä. Genom att flytta uppvärmningen till natten kan du halvera kostnaden för varmvattnet. Detta förutsätter dock att du har en tillräckligt stor tank som håller värmen under dagen.

Att flytta förbrukningen kräver att du har ett avtal med timpris. Med ett vanligt rörligt månadspris spelar det ingen roll när på dygnet du använder elen. Då betalar du ett snittpris oavsett tidpunkt.

Olika typer av varmvattenberedare

Den vanligaste typen i svenska villor är den elektriska förrådsberedaren. Den värmer vatten med en elpatron och lagrar det i en isolerad tank. Den är driftsäker och relativt billig i inköp, men drar mycket el.

En värmepumpsberedare är ett mer energieffektivt alternativ. Den har en inbyggd liten värmepump som tar värme från omgivande luft för att värma vattnet. En sådan beredare kan sänka energiförbrukningen för varmvatten med upp till 70 procent.

Genomströmningsvärmare saknar tank och värmer vattnet i samma ögonblick som du vrider på kranen. De har inga tomgångsförluster alls. Nackdelen är att de kräver mycket hög effekt, vilket kan kräva uppsäkring av husets elsystem.

Ackumulatortankar används ofta i hus med värmepump eller vedpanna. De fungerar som ett energilager för både värme och varmvatten. Dessa system är ofta mycket effektiva men kräver en större installation.

Tips: Så sänker du kostnaden för varmvatten

Det finns flera konkreta åtgärder du kan göra idag för att minska förbrukningen. Det mest effektiva är att installera snålspolande munstycken i dusch och kranar. Ett modernt duschmunstycke kan ge en bra upplevelse med hälften så mycket vatten.

Korta ner duschtiden. Att gå från 15 minuter till 5 minuter gör en enorm skillnad på årsbasis. Stäng av vattnet medan du tvålar in dig eller schamponerar håret.

Se över temperaturen på blandaren. Ofta blandar vi in onödigt mycket kallvatten för att kyla ner det heta vattnet. Det är slöseri med energi att värma vatten till 70 grader för att sedan kyla ner det direkt.

Kontrollera säkerhetsventilen regelbundet. Om den läcker rinner varmt vatten rakt ut i avloppet dygnet runt. Det kan kosta tusentals kronor om året helt i onödan.

Betydelsen av duschvanor

Duschvanorna är den enskilt största faktorn för hur mycket el en varmvattenberedare drar. En tonåring som duschar 20 minuter varje dag förbrukar mer energi än vad kyl och frys gör på ett helt år. Det är här den stora besparingspotentialen finns.

Ett vanligt duschmunstycke flödar cirka 12 liter per minut. På 20 minuter blir det 240 liter varmvatten. Det motsvarar nästan hela volymen i en standardberedare. Energin för att värma detta kostar betydligt mer än vad många tror.

Genom att byta till ett sparmunstycke som flödar 6-8 liter per minut minskar du förbrukningen direkt. Komforten påverkas marginellt då moderna munstycken blandar in luft i strålen. Detta ökar trycket trots lägre vattenmängd.

Att bada badkar drar oftast mer energi än en dusch, beroende på badkarets storlek. Ett normalt badkar rymmer ca 150-200 liter. Jämför detta med en 5-minuters dusch som kanske drar 40-50 liter.

Varmvattenberedare i fritidshus

I fritidshus ser behoven ofta annorlunda ut än i permanentbostäder. Här används varmvattnet mer sporadiskt. Det kan vara lockande att stänga av beredaren helt när man inte är där.

Att stänga av beredaren sparar tomgångsförluster. Men tänk på att det tar tid att värma upp vattnet igen när du kommer tillbaka. En 200-liters beredare kan ta 6-8 timmar att värma upp från kallt till 60 grader.

Om stugan står ouppvärmd på vintern måste beredaren tömmas helt. Annars fryser vattnet och tanken sprängs sönder. Det räcker inte att bara stänga av elen. Se till att öppna alla kranar och tömningsventilen.

För sommarstugor kan en mindre beredare på 30-60 liter ofta räcka. Om man bara diskar och tar snabba duschar behövs inte stora volymer. En mindre beredare värms också upp snabbare vid ankomst.

Inverkan av inkommande vattentemperatur

En faktor som ofta glöms bort är temperaturen på det inkommande kallvattnet. På vintern kan vattnet i ledningarna vara så kallt som 4-5 grader. På sommaren kan det hålla 15-18 grader.

Det krävs betydligt mer energi att värma 4-gradigt vatten till 60 grader än att värma 15-gradigt vatten. Därför är elförbrukningen för varmvatten naturligt högre under vinterhalvåret, även om du använder samma mängd vatten.

Om du har egen brunn kan vattentemperaturen vara mer konstant över året. Men för de med kommunalt vatten som transporteras långa sträckor i marken varierar temperaturen med årstiderna.

Detta sammanfaller tyvärr med att elpriserna ofta är högre på vintern. Det blir en dubbel effekt: du behöver mer energi när energin är som dyrast. Detta syns tydligt på din totala energiförbrukning under året.

Underhåll för lägre förbrukning

En varmvattenberedare kräver inte mycket underhåll, men vissa åtgärder lönar sig. I områden med kalkrikt vatten kan elpatronen få en beläggning av kalk. Kalk fungerar som isolering och gör att patronen får jobba hårdare för att värma vattnet.

Att avkalka beredaren kan vara besvärligt och kräver ofta att man tömmer den och öppnar inspektionsluckan. Om du hör fräsande ljud från beredaren när den värmer kan det vara tecken på kalkbeläggning.

Kontrollera också blandningsventilen. Den sitter utanpå beredaren och blandar det heta vattnet med kallvatten till önskad temperatur. Om den kärvar kan du få fel temperatur ut i kranarna, vilket leder till energislöseri.

Motionera säkerhetsventilen ett par gånger om året. Vrid på ratten så att lite vatten sprutar ut. Det säkerställer att den inte kalkar igen och att den håller tätt när den är stängd.

När är det dags att byta beredare?

En varmvattenberedare håller ofta i 15-20 år. Men bara för att den fungerar betyder det inte att den är effektiv. Isoleringen i gamla beredare bryts ner över tid och blir mindre effektiv.

Om din beredare är äldre än 20 år är det nästan alltid lönsamt att byta den. Den nya beredaren kommer ha betydligt lägre tomgångsförluster. Dessutom minskar risken för vattenskador på grund av rostangrepp.

När du byter, fundera på om du ska byta teknik. Att gå från direktverkande el till en värmepumpsberedare är en stor investering men sänker driftskostnaden radikalt. Återbetalningstiden kan vara så kort som 5-7 år.

Välj också rätt storlek vid bytet. Har barnen flyttat ut? Då kanske ni klarar er med en mindre modell. En mindre tank drar mindre el i tomgångsförlust.

Koppling till nätavgifter och effekt

Din kostnad för varmvatten består inte bara av elpriset. Du betalar också en nätavgift till ditt lokala elnätsbolag. Denna avgift baseras på hur mycket el som transporteras till ditt hem.

Vissa nätbolag har infört effekttariffer. Det innebär att du betalar extra om du använder mycket el samtidigt. En varmvattenberedare har ofta en effekt på 1 000 till 3 000 Watt (1-3 kW).

Om beredaren går igång samtidigt som du lagar mat och laddar elbilen blir effekttoppen hög. Det kan leda till högre nätavgifter. Genom att styra beredaren till natten undviker du dessa toppar.

Att sprida ut sin elanvändning över dygnet blir allt viktigare. Det avlastar elnätet och sparar pengar för dig som konsument, särskilt med de nya prismodeller som införs.

Alternativa uppvärmningskällor

El är inte det enda sättet att värma vatten. Fjärrvärme är vanligt i tätorter och ger ofta en stabil kostnad för varmvatten. Har du fjärrvärme sitter en värmeväxlare i huset istället för en beredare med tank.

Solvärme är ett utmärkt komplement. Solfångare på taket kan värma allt varmvatten under sommarmånaderna. Det minskar elbehovet drastiskt under halva året.

Ved- eller pelletspanna med ackumulatortank är ett annat alternativ. Det kräver mer arbete men ger billigt varmvatten, särskilt om du har tillgång till billig ved. På sommaren kan man ofta köra dessa system på elpatron för att slippa elda.

Kombinationen av solceller och elberedare är också populär. Du använder din egenproducerade solel för att värma vattnet. Det är ett smart sätt att lagra solenergi i form av varmvatten.

Råd kring förbrukning

Att ha koll på hur mycket el en varmvattenberedare drar handlar om medvetenhet. Det är summan av teknisk prestanda och mänskligt beteende. Den bästa beredaren i världen hjälper inte om man duschar i 30 minuter.

Börja med att se över dina vanor. Det är gratis och ger omedelbar effekt. Gå sedan vidare med tekniska åtgärder som snålspolande munstycken och sänkt temperatur.

Investera i smart styrning om du har möjlighet. Det är framtiden för energianvändning i hemmet. Att anpassa sig till elnätets och elprisets svängningar kommer bli en nödvändighet för att hålla kostnaderna nere.

Slutligen, var inte rädd för att byta ut gammal utrustning. Tekniken har gått framåt och energieffektivisering är en av de bästa investeringar du kan göra för ditt hus.