Hur mycket el drar en spis per timme och vad kostar det?

Hur mycket el drar en spis per timme är en fråga som beror på vilken typ av spis du har och hur du använder den. Generellt drar en modern spis mellan 1 och 3 kWh per timme om du använder två till tre plattor och ugnen samtidigt på medelhög värme. Om du enbart använder en stor kokplatta på full effekt ligger förbrukningen ofta runt 1,5 till 2 kWh. Förbrukningen varierar kraftigt beroende på om du har en induktionshäll, glaskeramikhäll eller en äldre spis med gjutjärnsplattor.

Att förstå energiförbrukningen för din spis är viktigt för att få kontroll över hushållets totala elkostnader. Matlagning står för en betydande del av hushållselens användning, särskilt i barnfamiljer där spisen går varm dagligen. Genom att räkna på effekten och tiden kan du enkelt uppskatta vad söndagssteken eller pastakoket faktiskt kostar.

Priset för att använda spisen styrs av ditt nuvarande elpris. Om elpriset ligger på 1,50 kr per kWh och din spis drar 2 kWh under en timmes matlagning, blir kostnaden 3 kronor för själva elhandeln. Till detta tillkommer nätavgifter och energiskatt, vilket ofta dubblerar den faktiska kostnaden.

Skillnader i förbrukning mellan olika spistyper

Tekniken i din spis avgör hur mycket energi som går åt för att värma upp maten. Äldre spisar är ofta mindre energieffektiva än nya modeller, men skillnaden handlar också om hur värmen överförs till kastrullen.

Induktionshäll

Induktionshällar är det mest energieffektiva valet på marknaden idag. Istället för att värma upp själva hällen, använder induktion magnetism för att skapa värme direkt i kastrullens botten. Detta minimerar värmeförlusterna. En induktionszon reagerar omedelbart när du sänker eller höjer värmen, vilket gör att du inte slösar energi på eftervärme i onödan. Eftersom uppkokningstiden är mycket kortare drar induktionshällen mindre el totalt sett för samma mängd matlagning.

Glaskeramikhäll

En glaskeramikhäll fungerar genom att värmeelement under glasytan värms upp, vilket i sin tur värmer upp glaset och sedan kastrullen. Denna process är trögare än induktion. Det tar längre tid att få upp värmen och plattan håller sig varm länge efter att du stängt av den. Om du inte utnyttjar denna eftervärme går energi till spillo.

Gjutjärnsplattor

Spisar med klassiska gjutjärnsplattor är de största energitjuvarna. De har en hög termisk massa som tar lång tid att värma upp. Värmeöverföringen är mindre effektiv än både induktion och glaskeramik, särskilt om botten på kastrullen inte är helt plan. Har du en sådan spis kan det vara värt att se över dina vanor eller fundera på ett byte för att sänka förbrukningen.

Effekt och wattantal för olika kokzoner

För att kunna räkna ut exakt förbrukning behöver du veta effekten på de olika zonerna. De flesta spisar har plattor med varierande storlek och effekt. En liten platta drar mindre ström än en stor, men tar också längre tid på sig att värma upp stora mängder vatten.

Typ av kokzon/ugn	Genomsnittlig effekt (Watt)	Förbrukning per timme (kWh)
Liten platta	1000 – 1200 W	1,0 – 1,2 kWh
Mellan platta	1500 – 1800 W	1,5 – 1,8 kWh
Stor platta / Snabbzon	2000 – 2500 W	2,0 – 2,5 kWh
Induktion med Boost	Upp till 3700 W	3,7 kWh (kortvarigt)
Ugn (uppvärmning)	2000 – 3000 W	2,0 – 3,0 kWh
Ugn (varmhållning 200°C)	500 – 700 W	0,5 – 0,7 kWh

Tabellen visar maxeffekt. I praktiken kör du sällan en platta på högsta effekt i en hel timme. När vattnet väl kokar sänker du värmen, vilket drastiskt minskar energiförbrukningen. Termostaten i ugnen slår också av och på strömmen för att hålla temperaturen jämn.

Ugnens roll i energiförbrukningen

Ugnen är ofta en större energiförbrukare än plattorna vid uppstart, men den är välisolerad. Det mest energikrävande momentet är att värma upp ugnen från rumstemperatur till exempelvis 225 grader. När temperaturen är nådd krävs betydligt mindre energi för att bibehålla värmen. Vill du veta mer specifikt om detta kan du läsa om hur mycket el drar en ugn för att få en djupare insikt i just den delen av spisen.

Varmluftsfunktionen är oftast mer energieffektiv än vanlig över- och undervärme. Eftersom luften cirkulerar sprids värmen snabbare och jämnare, vilket gör att du ofta kan sänka temperaturen med cirka 20 grader och korta ner tillagningstiden. Att utnyttja varmluft är ett enkelt sätt att spara energi vid varje användningstillfälle.

Matlagningsvanor som påverkar elräkningen

Det är inte bara spisens tekniska specifikationer som avgör kostnaden. Hur du lagar mat spelar stor roll. Att koka upp vatten utan lock drar upp till tre gånger så mycket energi som att använda lock. Värmen försvinner rakt ut i luften istället för att stanna i kastrullen.

Kastrullens botten är också avgörande. En ojämn botten på en glaskeramik- eller gjutjärnsspis gör att värmeöverföringen blir dålig. Det krävs då mer energi och längre tid för att värma maten. På en induktionshäll är detta mindre kritiskt, men kastrullen måste vara magnetisk för att fungera överhuvudtaget.

Mängden vatten du kokar påverkar också. Att fylla kastrullen till bredden för att koka några få ägg eller lite pasta är slöseri med energi. Använd bara så mycket vatten som faktiskt behövs för att täcka råvarorna.

Kostnadsexempel för olika maträtter

För att göra förbrukningen mer konkret kan vi titta på vad det kostar att laga några vanliga rätter. Vi antar ett totalt elpris på 2 kr/kWh (inklusive nätavgift och skatt).

Koka pasta (20 minuter)

Att koka upp vatten och sedan koka pasta tar cirka 20 minuter. Du använder hög effekt i början och lägre sedan. Förbrukning: Ca 0,4 kWh. Kostnad: 0,80 kr.

Långkok eller gryta (3 timmar)

Ett långkok står på spisen under lång tid, men ofta på låg värme (simmering). Förbrukning: Ca 1,5 kWh totalt. Kostnad: 3,00 kr.

Ugnsstekt kyckling (1,5 timmar)

Ugnen värms upp och står sedan på 175-200 grader. Förbrukning: Ca 1,5 – 2 kWh. Kostnad: 3,00 – 4,00 kr.

Elavtalets betydelse för matlagningskostnaden

När du lagar mat påverkar kostnaden, särskilt om du har ett elavtal med timpris. Med ett timprisavtal varierar elpriset över dygnet. Priset är ofta som högst på morgonen och sen eftermiddag, precis när de flesta lagar middag. Att laga mat klockan 17.00 en kall vinterdag kan vara betydligt dyrare än att göra det klockan 20.00 eller på helgen.

Om du har möjlighet att planera din matlagning eller göra storkok på helgerna när industrin står stilla och efterfrågan är lägre, kan du sänka dina kostnader. För dig med timpris blir detta en viktig strategi. Har du däremot ett rörligt månadspris eller fast pris spelar tidpunkten på dygnet ingen roll för just din kostnad, då du betalar ett snittpris oavsett när du använder spisen.

Tips: Så sänker du förbrukningen vid spisen

Det finns flera enkla knep för att minska elförbrukningen utan att byta ut vitvarorna. Här är ett konkret råd som gör skillnad direkt:

Utnyttja eftervärmen systematiskt. Stäng av plattan eller ugnen några minuter innan maten är helt klar. På en glaskeramikhäll eller gjutjärnsspis finns det mycket värme kvar i plattan som fortsätter att tillaga maten utan att dra någon ström. Även ugnen håller värmen bra i 10–15 minuter efter avstängning. Detta enkla handgrepp kan spara 10–20 % av energin vid varje matlagningstillfälle.

Alternativ till spisen

Ibland är spisen inte det mest effektiva verktyget. Ska du värma en liten portion mat är mikrovågsugnen överlägsen. Den värmer maten direkt istället för att värma upp luft eller material runt omkring. För att koka upp vatten till te eller pasta är en vattenkokare ofta snabbare och mer energisnål än att koka upp vattnet i en kastrull på spisen, särskilt om du inte har induktion.

Airfryers har också blivit populära som ett energisnålt alternativ till ugnen. Eftersom volymen i en airfryer är mycket mindre än i en stor ugn, går det snabbare att värma upp den och tillagningstiden kortas ofta ner. För mindre mängder mat är detta nästan alltid en besparing.

Teknisk förklaring: Vad är kWh?

För att verkligen förstå din elräkning och spisens förbrukning behöver du ha koll på begreppen. Effekt mäts i Watt (W) eller kilowatt (kW). Energi, det du betalar för, mäts i kilowattimmar (kWh). Om din spisplatta har en effekt på 2000 W (2 kW) och du använder den i 30 minuter (0,5 timmar), blir energiförbrukningen 2 kW gånger 0,5 h, vilket är 1 kWh. Vill du fördjupa dig i hur detta hänger ihop kan du läsa mer om vad är kWh och hur det beräknas.

Säkringar och installation

En spis drar mycket ström, ofta mer än någon annan apparat i hemmet. Därför kräver den ofta en egen säkring i proppskåpet. Moderna spisar ansluts ofta till 3-fas (400V) för att kunna leverera hög effekt till alla plattor och ugnen samtidigt utan att säkringen går. Äldre lägenheter kan ibland ha 1-fas (230V), vilket begränsar hur mycket effekt du kan ta ut samtidigt. Om du märker att proppen går när du lagar mat och samtidigt kör tvättmaskinen, kan det bero på att huvudsäkringen överbelastas.

Rengöring och underhåll

En smutsig spis kan faktiskt dra mer energi. Inbrända matrester på en glaskeramikhäll kan skapa en ojämn yta som försämrar kontakten mellan kastrull och häll. På induktionshällar är detta mindre känsligt, men en ren yta är alltid att föredra. Ugnsluckans glas bör hållas rent så att du kan se in utan att öppna luckan. Varje gång du öppnar ugnsluckan släpper du ut stora mängder värme, och ugnen måste arbeta hårt för att återställa temperaturen.

Många moderna ugnar har en pyrolysfunkton för rengöring. Denna funktion värmer upp ugnen till extremt höga temperaturer (ofta runt 500 grader) för att bränna bort smuts. Detta drar mycket el, ofta mellan 3 och 7 kWh beroende på programlängd. Använd denna funktion sparsamt om du vill hålla nere elräkningen.

Att välja rätt elbolag för din förbrukning

Oavsett hur energisnål din spis är, påverkas din totala kostnad av vilket elavtal du har. Skillnaden mellan ett dyrt och ett billigt avtal kan vara stor, särskilt under vinterhalvåret. Det är rekommenderat att regelbundet se över sitt avtal. Många hushåll betalar för mycket i onödan för att de ligger kvar på anvisningsavtal eller gamla avtal som löpt ut. Att byta elbolag är en enkel process som kan sänka dina kostnader för all elanvändning i hemmet, inklusive matlagningen.

Smart styrning och övervakning

Idag finns det möjligheter att övervaka sin elförbrukning i realtid. Genom att koppla en mätare till din elmätare kan du se exakt hur mycket förbrukningen ökar när du slår på spisen. Detta ger en direkt återkoppling som kan hjälpa dig att ändra beteende. Elbolag som Tibber erbjuder teknik och appar som visualiserar detta tydligt, vilket gör det enklare att jaga energitjuvar i hemmet.

Att se staplarna i appen skjuta i höjden när ugnen sätts på ger en tydlig insikt i hur mycket energi matlagningen faktiskt kräver. Det kan motivera till att använda vattenkokaren för uppkok, eller att faktiskt använda den där mikrovågsugnen för att värma lunchlådan istället för ugnen.