Detta innehåll innehåller affiliate- eller reklamlänkar. Om du klickar och slutför ett köp kan vi få provision. Ditt pris påverkas inte. Observera att vi inte listar alla leverantörer på marknaden.
Vad kostar det att ladda elbilen?
Analys baserad på en laddning av 20 kWh (ca 10-15 mils körning) och aktuella spotpriser.
Visa teknisk specifikation och laddningstips
Visste du? En genomsnittlig elbil drar ca 1.5 – 2.0 kWh per mil. Genom att schemalägga din laddning till nattetid, när efterfrågan på el är som lägst, kan du ofta halvera din drivmedelskostnad jämfört med att ladda under eftermiddagens pristoppar.
Detaljer »
| Avtal | Rörligt förnybart |
| Prismodell | Snittpris per kWh per månad |
| Elområde | Baseras på elområde (SE1-SE4) |
| Bindningstid | Vanligen ingen (kontrollera villkor) |
- 100% förnybar energi
- Pressade priser
- Kundservice i världsklass
Detaljer »
| Avtal | Kvartspris |
| Debitering | Kvart för kvart |
| App | Full koll i Fortum-appen |
| El | 100% fossilfri el (kärnkraft, vattenkraft, vind eller sol) |
- Rabatterat pris och rabatt på månadsavgiften i 12 månader
- Full koll på elanvändning i appen
- Tilläggstjänster för att skräddarsy avtalet
Detaljer »
| Avtal | Rörligt Pris |
| Prismodell | Följer prisutvecklingen på Nord Pool |
| Debitering | Månadsdebitering eller kvartsdebitering |
| Bindningstid | Ingen bindningstid |
| El | 100% förnybar el |
Hur mycket el drar en elbil är en av de första frågorna blivande elbilsägare ställer sig. Svaret är avgörande för att kunna beräkna driftskostnaden och jämföra den med bensin- eller dieselbilar. Generellt ligger förbrukningen för en modern elbil mellan 1,5 och 2,5 kWh per mil vid blandad körning.
Siffran är dock inte statisk utan påverkas av en rad yttre och inre faktorer. Allt från temperatur och däckval till hastighet och topografi spelar in. För att få en rättvisande bild av kostnaden måste man titta djupare än bara tillverkarens angivna siffror.
Genomsnittlig förbrukning för olika biltyper
Elbilens storlek och utformning har stor inverkan på hur mycket energi som krävs för att flytta fordonet. En liten stadsbil väger mindre och har mindre luftmotstånd än en stor SUV. Det gör att skillnaderna i förbrukning kan vara betydande mellan olika segment.
Små elbilar, som ofta används för pendling i stadsmiljö, kan ligga på en förbrukning runt 1,3 till 1,6 kWh per mil under gynnsamma förhållanden. Dessa bilar är optimerade för lägre hastigheter och har ofta mindre batterier, vilket håller vikten nere.
Mellanstora familjebilar och crossovers ligger ofta i spannet 1,7 till 2,1 kWh per mil. Här börjar luftmotståndet spela en större roll, särskilt vid landsvägskörning. Vikten ökar också på grund av större batteripaket som krävs för att ge acceptabel räckvidd.
Stora SUV:ar och prestandamodeller drar mest, ofta mellan 2,2 och 2,8 kWh per mil eller mer. Den stora frontarean skapar mycket luftmotstånd, och den höga vikten kräver mer energi vid acceleration och i uppförsbackar.
Förstå enheten kWh per mil
För att kunna räkna på förbrukning måste man förstå enheten kwh, som står för kilowattimme. Det är måttet på energimängd, motsvarande liter för flytande bränsle. När man pratar om förbrukning anges det i Sverige oftast i kWh per mil.
I många andra länder, och i vissa bilars färddatorer, anges förbrukningen istället i kWh per 100 km eller Wh per km. Det är viktigt att hålla isär begreppen. 1,8 kWh/mil är samma sak som 18 kWh/100 km eller 180 Wh/km.
Att ha koll på denna siffra är grunden för att kunna uppskatta räckvidden. Om din bil har ett batteri på 77 kWh och drar 2,0 kWh per mil, kommer du teoretiskt 38,5 mil. I praktiken kan du sällan utnyttja 100 procent av batteriets kapacitet, vilket gör kalkylen något mer komplex.
Hastighetens påverkan på räckvidden
Hastigheten är den enskilt största faktorn som föraren kan påverka. Luftmotståndet ökar inte linjärt med hastigheten, utan kvadratiskt. Det innebär att en liten ökning i hastighet ger en stor ökning i energiförbrukning.
Vid stadskörning i 30–50 km/h är luftmotståndet försumbart. Här går energin främst åt till att övervinna rullmotstånd och att accelerera bilens massa. Elbilar är mycket effektiva i denna miljö tack vare återvinning av bromsenergi.
När du kommer upp i motorvägsfart, runt 110–120 km/h, dominerar luftmotståndet helt. En bil som drar 1,5 kWh/mil i 80 km/h kan lätt dra 2,3 kWh/mil i 120 km/h. Att sänka hastigheten från 120 till 100 km/h kan spara 15–20 procent energi.
Temperatur och väderlek
Svenska förhållanden med kalla vintrar påverkar elbilens effektivitet markant. Ett batteri trivs bäst i temperaturer runt 20–25 grader. När det är kallt ökar det inre motståndet i battericellerna, vilket gör att man inte kan få ut lika mycket energi.
Utöver batterikemin krävs energi för att värma upp kupén. I en förbränningsbil är värme en restprodukt från motorn, men i en elbil måste värmen produceras med el från batteriet. Detta ”stjäl” räckvidd direkt från drivningen.
Vid temperaturer runt nollan eller lägre kan förbrukningen öka med 20 till 40 procent jämfört med sommarkörning. Många moderna elbilar har värmepump som effektiviserar uppvärmningen, men energiförlusten är fortfarande märkbar.
Regn och snömodd på vägbanan ökar också rullmotståndet. Att tränga undan vatten kräver extra kraft, vilket ytterligare höjer förbrukningen. Motvind är en annan väderfaktor som kan ha överraskande stor påverkan på motorväg.
Laddförluster – den dolda förbrukningen
När man diskuterar hur mycket el en elbil drar, tittar man ofta bara på vad färddatorn visar. Men det finns en skillnad mellan den energi bilen använder och den energi du betalar för från elnätet. Detta kallas laddförluster.
Laddförluster uppstår i omvandlingen från växelström (AC) i vägguttaget till likström (DC) i batteriet. Det sker också förluster i kablar och i bilens ombordladdare som blir varm.
Normalt ligger laddförlusterna på mellan 10 och 15 procent vid hemmaladdning. Om din bil säger att den dragit 50 kWh, kan du ha behövt köpa 55–57 kWh från elbolaget. Detta måste räknas in i den totala milkostnaden.
Skillnad på WLTP och verklighet
Biltillverkare anger räckvidd och förbrukning enligt WLTP-cykeln (Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure). Detta är en standardiserad laboratorietestmetod som ska efterlikna verklig körning, men den sker under optimala förhållanden.
I verkligheten är förbrukningen nästan alltid högre än WLTP-siffrorna. WLTP körs i 23 grader utan luftkonditionering eller sätesvärme påslagen, och med en snitthastighet som är relativt låg.
Som tumregel kan man räkna med att den verkliga räckvidden är cirka 80–90 procent av WLTP-siffran på sommaren, och ner mot 60–70 procent på vintern. Det är viktigt att ha dessa marginaler i åtanke vid köpbeslut.
Tabell: Förbrukning för populära bilmodeller
Nedan följer en jämförelse av uppskattad verklig förbrukning för några vanliga elbilar på den svenska marknaden. Siffrorna avser blandad körning under normala svenska förhållanden.
| Bilmodell | Storleksklass | WLTP (kWh/mil) | Verklig förbrukning (kWh/mil) |
|---|---|---|---|
| Tesla Model 3 | Sedan | 1,4 | 1,6 – 1,8 |
| Volvo XC40 Recharge | SUV | 1,8 | 2,1 – 2,5 |
| Volkswagen ID.4 | SUV | 1,7 | 1,9 – 2,3 |
| Kia e-Niro | Crossover | 1,6 | 1,7 – 2,0 |
| Polestar 2 | Sedan | 1,7 | 1,9 – 2,2 |

Kostnad per mil vid hemmaladdning
Den största ekonomiska fördelen med elbil uppnås när man laddar hemma. Priset per kilowattimme avgörs av ditt elavtal. Med ett vanligt rörligt elpris kan kostnaden variera, men ligger ofta betydligt lägre än motsvarande kostnad för bensin.
Om elpriset inklusive skatter och avgifter är 1,50 kr/kWh och bilen drar 2,0 kWh/mil, blir milkostnaden 3,00 kr. Till detta ska nätavgiften läggas. Det är viktigt att förstå att din nätavgift består av en rörlig del per överförd kWh som påverkar totalkostnaden.
Många elbilsägare väljer timprisavtal för att kunna styra laddningen till natten då elpriset ofta är lägst. Detta kan sänka milkostnaden radikalt, ibland ner till under en krona per mil om man bortser från fasta avgifter.
Tips:
Jämför alltid totalkostnaden per kWh inklusive energiskatt, moms och nätavgiftens rörliga del när du kalkylerar din milkostnad. Det är lätt att glömma nätavgiften, som kan utgöra en tredjedel av kostnaden.
Publik laddning och snabbladdning
När du laddar längs vägarna är priset oftast betydligt högre än hemma. Snabbladdare (DC) kräver dyr infrastruktur och hög effekt, vilket operatörerna tar betalt för. Priset kan variera från 4 kr/kWh upp till över 8 kr/kWh.
Vid en förbrukning på 2,0 kWh/mil och ett laddpris på 6 kr/kWh blir milkostnaden 12 kronor. Det är fortfarande ofta billigare än fossila bränslen, men skillnaden är inte lika dramatisk som vid hemmaladdning.
Långsam laddning (AC) på stan eller vid destinationer brukar vara billigare än snabbladdning, men dyrare än hemma. Att planera sin körning för att minimera behovet av dyr snabbladdning är ett effektivt sätt att hålla nere kostnaderna.
Vikten av rätt elavtal
För den som laddar hemma blir valet av elavtal centralt för bilens driftsekonomi. Eftersom en elbil kan fördubbla hushållets totala elförbrukning, får elpriset per kWh mycket större genomslag på privatekonomin än tidigare.
Bolag som Tibber och liknande aktörer har specialiserat sig på teknik som automatiskt laddar bilen när elpriset är som lägst. Genom att integrera bilen eller laddboxen med elbolagets app kan man undvika dyra toppar.
Har man inte möjlighet till smartstyrning är ett traditionellt rörligt avtal ofta bättre än fast pris över tid, men det kräver att man har marginaler för pristoppar vintertid.
Regenerering och körstil
Elbilar har en unik egenskap i att de kan återvinna rörelseenergi. När du släpper gasen eller bromsar lätt, fungerar elmotorn som en generator och skickar tillbaka ström till batteriet. Detta kallas regenerering.
Genom att planera körningen och utnyttja regenerering maximalt kan man sänka förbrukningen avsevärt, särskilt i stadstrafik och kuperad terräng. Många bilar har ”One Pedal Driving” där bilen bromsar kraftigt så fort gaspedalen släpps, vilket maximerar återvinningen.
En aggressiv körstil med kraftiga accelerationer och hårda inbromsningar (där de mekaniska bromsarna används) ökar förbrukningen drastiskt. Mjuk körning lönar sig alltid, både för räckvidd och däckslitage.
Utrustning som ökar förbrukningen
Allt som sticker ut från bilens kaross påverkar aerodynamiken negativt. Takboxar är en klassisk energitjuv. På en elbil kan en takbox öka förbrukningen med 10–20 procent beroende på hastighet och boxens utformning.
Även cykelhållare, släpvagnar och bredare däck än original ökar motståndet. Om du inte behöver takräcket, montera av det. Det är ett enkelt sätt att spara energi.
Vikten av extra last spelar också in, men inte lika mycket som luftmotståndet. Elbilar är redan tunga på grund av batteriet, så några extra väskor i bagaget gör procentuellt sett mindre skillnad än i en lätt bensinbil, förutom vid mycket kuperad körning.
Värmesystemets betydelse
Som nämnts tidigare kräver uppvärmning energi. Äldre elbilar använde enkla elektriska element (PTC-värmare) som är effektiva på att skapa värme men drar mycket ström. Moderna bilar använder ofta värmepumpar.
En värmepump fungerar som ett omvänt kylskåp och kan utvinna värme ur uteluften även vid låga temperaturer. Detta är betydligt mer energieffektivt än direktverkande el. En bil med värmepump kan ha 10–20 procent bättre räckvidd på vintern än en utan.
Att förvärma bilen medan den fortfarande är inkopplad i laddboxen är ett av de bästa sätten att spara batteri. Då tas energin för uppvärmning från elnätet istället för bilens batteri, och du startar resan med full räckvidd och varm kupé.
Däckval och lufttryck
Däcken står för en betydande del av motståndet vid körning. Elbilar levereras ofta med lättrullande däck (lågt rullmotstånd) för att maximera räckvidden. Att byta till bredare sportdäck eller däck med grovt mönster kommer att synas på elräkningen.
Vinterdäck, särskilt dubbdäck, har högre rullmotstånd än sommardäck. Detta är en bidragande orsak till den högre vinterförbrukningen. Friktionsdäck rullar oftast lättare än dubbdäck.
Lufttrycket är också kritiskt. För lågt tryck ökar rullmotståndet och slitaget. Att ha rätt, eller något högre, lufttryck än rekommenderat kan minska förbrukningen med några procent.
Total elförbrukning för ett hushåll med elbil
När man skaffar elbil förändras hushållets energiprofil. En genomsnittlig bilist kör cirka 1 200 mil per år. Med en förbrukning på 2 kWh/mil innebär det en ökad elförbrukning på 2 400 kWh per år.
För en villa som drar 20 000 kWh är detta en ökning med drygt 10 procent. För ett mindre hushåll eller en lägenhet kan ökningen procentuellt sett vara mycket större. Det är därför viktigt att se över sin huvudsäkring och sitt elavtal.
Att ladda på natten är inte bara en prisfråga, det handlar också om att inte överbelasta elsystemet när annan utrustning som spis och tvättmaskin är igång. Många väljer därför ett timpris för att automatiskt styra konsumtionen till de billigaste timmarna.
Körsträcka och batteristorlek
Det finns en myt om att större batteri alltid är bättre. Ett större batteri väger mer, vilket ökar förbrukningen. Om man sällan kör långt kan det vara mer ekonomiskt att välja en bil med mindre batteri. Den blir billigare i inköp och drar mindre el per mil.
För den som pendlar långt eller ofta kör långresor är det stora batteriet dock en trygghet. Men man ska vara medveten om att man ”släpar” på extra vikt varje mil, vilket kostar energi.
Utvecklingen går mot högre energidensitet, vilket innebär att batterier kan lagra mer energi utan att bli tyngre. Detta kommer på sikt att minska förbrukningen även för bilar med lång räckvidd.
Verkningsgrad jämfört med förbränningsmotorer
Även om vi diskuterar förbrukning och kostnader, är det värt att nämna elbilens överlägsna verkningsgrad. En elmotor omvandlar cirka 90 procent av energin till rörelse. En bensinmotor utnyttjar sällan mer än 30 procent; resten blir värme.
Detta är anledningen till att en elbil drar så lite energi jämfört med en fossilbil om man räknar om bensinen till kWh. En liter bensin innehåller cirka 9 kWh energi. En bensinbil som drar 0,6 liter/mil förbrukar alltså 5,4 kWh/mil. Elbilen drar ca 2 kWh/mil.
Denna effektivitet är grunden till varför elbilen är billigare i drift, även om elpriserna skulle stiga. Den behöver helt enkelt mycket mindre energi för att utföra samma arbete.
Laddhastighetens påverkan på batterihälsa
Snabbladdning är bekvämt men genererar värme i batteriet. För att hantera detta krävs aktiv kylning, vilket i sig drar energi. Vid extremt snabb laddning går en del av energin åt bara för att kyla systemet.
Upprepad snabbladdning kan över tid påverka batteriets kapacitet marginellt, men moderna batterihanteringssystem (BMS) är mycket bra på att skydda cellerna. Förbrukningen påverkas inte direkt av batterihälsan, men räckvidden minskar om kapaciteten sjunker.
Att ladda långsamt hemma (AC-laddning) är det mest energieffektiva sättet att ladda, då värmeutvecklingen är minimal och kylsystemet sällan behöver arbeta lika hårt.
Faktorer för kalkylen
När du ska svara på frågan ”hur mycket el drar en elbil” för din egen del, bör du göra en personlig kalkyl. Utgå från din årliga körsträcka och den bilmodell du är intresserad av.
Lägg på 20 procent på WLTP-siffran för att få en realistisk årsförbrukning. Räkna med ditt snittpris på el inklusive nätavgifter. Glöm inte att inkludera kostnaden för eventuell publik laddning om du ofta kör långt.
Genom att vara medveten om hur hastighet, kyla och laddvanor påverkar förbrukningen kan du som förare aktivt sänka dina kostnader. En medveten elbilsförare kan spara tusenlappar varje år bara genom att anpassa körstil och laddstrategi.
Att följa elpris utvecklingen och anpassa sin laddning är idag en naturlig del av elbilsägandet. Med rätt kunskap blir övergången till eldrift både smidig och ekonomiskt fördelaktig.