Elområde 3, Stockholm (SE3)

Elområde 3, ofta benämnt som Stockholm (SE3), är det elområde i Sverige som har flest invånare och högst total elförbrukning. Det sträcker sig från Dalälven i norr ner till gränsen mot Småland och inkluderar storstäder som Stockholm, Göteborg, Uppsala och Västerås. Prisbildningen här är avgörande för en stor del av Sveriges hushåll och företag.

Eftersom majoriteten av Sveriges industri och befolkning finns i detta område är efterfrågan på el konstant hög. Det skapar en marknadssituation där priserna ofta är högre än i norra Sverige, men generellt lägre än i södra Sverige. Balansen mellan lokal produktion och importbehov styr timpriserna på elbörsen.

Att förstå hur SE3 fungerar är viktigt för att kunna påverka sina energikostnader. Geografin spelar en stor roll då elnätet måste transportera stora mängder energi från vattenkraften i norr till förbrukarna i söder. Begränsningar i överföringskapaciteten är en huvudorsak till prisskillnaderna mellan elområdena.

Geografisk omfattning och städer i SE3

Elområde 3 täcker ett stort geografiskt område som inkluderar landskap som Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke, Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Östergötland. Det inkluderar även delar av Värmland, Dalarna och Hälsingland. Det är hjärtat i det svenska stamnätet.

De största städerna i området är Stockholm och Göteborg, vilket innebär att en stor del av landets lägenheter och villor finns här. Även tunga industrier och stora datacenter är placerade i regionen. Detta koncentrerar energibehovet till specifika knutpunkter i nätet.

Gränsdragningen för elområdena följer inte länsgränser exakt, utan baseras på flaskhalsar i stamnätet. Det innebär att vissa kommuner kan vara delade eller hamna i ett annat område än sitt län. För boende i SE3 är det dock tydligt att man tillhör den zon där kärnkraften spelar en central roll.

Produktion och energikällor i Mellansverige

Produktionen av el i elområde 3 domineras av kärnkraft. Både Forsmarks kärnkraftverk norr om Stockholm och Ringhals kärnkraftverk söder om Göteborg ligger inom detta område. Dessa anläggningar levererar baslasten som stabiliserar elnätet och håller frekvensen jämn.

Utöver kärnkraft finns det viss vattenkraft, främst i de norra delarna av området kring Dalälven. Vindkraften byggs ut, men inte i samma takt som i norra Sverige. Solkraft ökar snabbt på tak till villor och industrifastigheter, vilket bidrar med lokal produktion under sommarhalvåret.

Kraftvärme är också en betydande faktor i SE3. Städer som Stockholm och Göteborg har stora fjärrvärmenät där el produceras samtidigt som värme. Detta sker ofta genom förbränning av biobränsle eller avfall. Denna produktion är som högst under vintern när värmebehovet är stort, vilket matchar elbehovet väl.

Prisbildning och Nord Pool

Priset på el i SE3 sätts på den nordiska elbörsen, Nord Pool. Varje dag lägger producenter och köpare bud för kommande dygns timmar. Priset bestäms av marginalprissättning, där den dyraste produktionskällan som behövs för att möta efterfrågan sätter priset för hela området.

I SE3 är det ofta kärnkraft och vattenkraft som täcker basbehovet. När efterfrågan stiger måste dyrare kraftslag startas, eller så måste el importeras. Om importen kommer från fossila källor i Europa eller dyr gaskraft stiger priset i Stockholm (SE3) markant.

Flaskhalsar i överföringen från elområde 1 och 2 (Norrland) gör att billig vattenkraft inte alltid når fram till SE3 i tillräcklig mängd. När kablarna är fullbelastade frikopplas priset i SE3 från de norra områdena. Då stiger priset i SE3 för att dämpa efterfrågan lokalt.

Tabell: Jämförelse av elområden

Egenskap	Elområde 1 & 2 (Norr)	Elområde 3 (Stockholm/Mitt)	Elområde 4 (Syd)
Huvudsaklig produktion	Vattenkraft, Vindkraft	Kärnkraft, Kraftvärme	Vindkraft, Kraftvärme
Förbrukning	Låg (men ökande industri)	Mycket hög	Hög
Prisnivå	Oftast lägst	Medel/Högt	Oftast högst
Beroende av import	Lågt	Medel	Högt

Överföringskapacitet och flaskhalsar

Sveriges elnät är byggt för att transportera el från norr till söder. Mellan elområde 2 och 3 finns en begränsning som kallas Snitt 2. När kapaciteten i detta snitt slår i taket uppstår prisskillnader. Det betyder att även om elen är nästan gratis i norr, kan den kosta flera kronor i Stockholm.

Mellan elområde 3 och elområde 4 finns Snitt 4. Här exporterar SE3 ofta el vidare söderut. Om SE4 har ett stort underskott dras el från SE3, vilket pressar upp priserna även i Mellansverige. SE3 fungerar alltså som en transitregion.

Svenska kraftnät ansvarar för att bygga ut stamnätet. Flera projekt pågår för att förstärka överföringen till och inom SE3. Dessa projekt tar dock lång tid, ofta decennier, på grund av tillståndsprocesser och byggtid. Under tiden hanteras bristen genom marknadspriser.

Elavtal i Stockholm och SE3

För konsumenter i SE3 finns alla typer av elavtal tillgängliga. Det rörliga elpriset följer spotpriset på börsen månadsvis. Detta har historiskt varit det billigaste alternativet över tid, men innebär risk för höga toppar under vintern.

Fast elpris ger trygghet då man binder sitt pris per kWh under en bestämd tid, ofta 1 till 3 år. I SE3 har fasta priser stigit kraftigt de senaste åren på grund av osäkerheten på marknaden. Elbolagen lägger på en riskpremie för att gardera sig mot prischocker.

Timprisavtal blir allt vanligare i regionen. Med ett timpris betalar du för elen exakt den timme du använder den. Detta passar hushåll i SE3 som kan styra sin förbrukning, till exempel genom att ladda elbilen på natten när belastningen i storstadsregionerna är lägre.

Tips: Så sänker du kostnaden i SE3

Tips: Om du bor i elområde 3 och har möjlighet att styra din uppvärmning eller elbilsladdning, bör du överväga ett timprisavtal. Prisskillnaderna mellan natt och dag kan vara mycket stora i detta område på grund av industrins och hushållens dygnsrytm. Genom att flytta förbrukning till natten (kl. 00–05) kan du ofta halvera din elkostnad jämfört med snittpriset.

Elbolag verksamma i området

Konkurrensen bland elbolag i SE3 är mycket stor. Här finns de stora jättarna som Vattenfall, Fortum och E.ON, som ofta äger både produktion och regionnät. Vattenfall äger till exempel stora delar av elnätet i Stockholms förorter och landsbygd.

Lokala energibolag är också starka. Göteborg Energi, Mälarenergi och Eskilstuna Strängnäs Energi är exempel på kommunala bolag som har en stark ställning lokalt. De erbjuder ofta elavtal till kunder i hela området, inte bara i den egna kommunen.

Uppstickare och digitala elbolag som Tibber och Greenely har tagit marknadsandelar i storstäderna. De lockar med smarta appar och verktyg för att visualisera förbrukningen, vilket tilltalar den tekniskt intresserade befolkningen i Stockholm och Göteborg.

Nätavgifter och elnätsområden

I SE3 varierar nätavgifterna kraftigt beroende på var du bor. Elnätet är ett naturligt monopol, vilket innebär att du inte kan välja nätägare. I tätorter som Stockholm (där Ellevio ofta är nätägare) är den fasta avgiften generellt lägre per kund på grund av att många delar på infrastrukturen.

På landsbygden i SE3, exempelvis i delar av Roslagen eller Dalsland, kan nätavgifterna vara betydligt högre. Det krävs mer ledning per kund, vilket driver upp kostnaderna för underhåll och investeringar. Nätavgiften består av en fast del (abonnemang) och en rörlig del (överföring per kWh).

Energimarknadsinspektionen reglerar hur mycket nätbolagen får ta betalt. Trots detta har nätavgifterna stigit i SE3 för att finansiera nödvändiga upprustningar av nätet. Ökad elektrifiering kräver kraftigare kablar och nya transformatorstationer.

Effekttariffer i SE3

Många nätbolag i elområde 3 inför nu effekttariffer. Det innebär att du inte bara betalar för hur mycket energi du använder totalt, utan för hur mycket du använder samtidigt. Syftet är att kapa effekttopparna i nätet, vilket är ett stort problem i växande städer.

En effektavgift baseras ofta på ett snitt av de timmar i månaden där du förbrukade mest el. För ett hushåll i SE3 betyder det att man bör undvika att köra tvättmaskin, torktumlare, ugn och elbilsladdare samtidigt. Att sprida ut förbrukningen sänker nätfakturan.

Detta system införs successivt och ser olika ut beroende på nätägare. I Göteborg och delar av Västmanland har liknande modeller funnits länge, medan det är nytt för många i Stockholmsområdet. Det är ett sätt att hantera kapacitetsbristen utan att behöva bygga nya ledningar omedelbart.

Kärnkraftens betydelse för stabiliteten

Kärnkraftverken i Forsmark och Ringhals är ryggraden i SE3:s elförsörjning. De levererar planerbar energi som inte är beroende av väder och vind. När en reaktor stängs av för revision eller vid snabbstopp påverkas elpriset omedelbart.

Bortfallet av kärnkraft i södra Sverige (nedläggningen av reaktorer i Ringhals och Oskarshamn) har ökat belastningen på de kvarvarande reaktorerna i SE3. Det har också ökat behovet av överföring från norr. Stabiliteten i nätet, den så kallade svängmassan, upprätthålls till stor del av dessa tunga generatorer.

Debatten om ny kärnkraft är högst levande i SE3. Det diskuteras både konventionella reaktorer och små modulära reaktorer (SMR). En utbyggnad skulle kunna ske vid befintliga sajter, vilket skulle minska behovet av nya kraftledningar eftersom infrastrukturen redan finns där.

Vindkraftens roll och utmaningar

Vindkraften i SE3 byggs ut, men möter ofta motstånd. Det är tättbefolkat, vilket gör det svårt att hitta platser för stora vindkraftsparker som inte stör boende. Försvarsmakten har också intressen i regionen som ibland krockar med vindkraftsplaner.

Havsbaserad vindkraft ses som en möjlig lösning för SE3. Projekt planeras utanför kusten i Östersjön och Västerhavet. Dessa parker skulle kunna leverera stora mängder el direkt in till förbrukningscentra som Stockholm och Göteborg utan att belasta stamnätet från norr.

Utmaningen med vindkraft i SE3 är variabiliteten. När det är vindstilla och kallt samtidigt, vilket ofta sker på vintern, producerar vindkraften lite. Då måste annan produktion eller import täcka upp, vilket leder till prisspikar.

Import och export mot Europa

Elområde 3 är direkt sammankopplat med flera andra länder och zoner. Förutom kopplingarna norrut och söderut finns kablar till Finland och Norge. Dessa förbindelser gör att SE3 är en del av den europeiska energimarknaden.

När priset är högt i Tyskland eller Baltikum exporteras el från Sverige. Detta drar upp priset i SE3 mot europeiska nivåer. Omvänt kan Sverige importera el när det blåser mycket i Tyskland eller Danmark, vilket pressar priserna.

Kritiker menar att exporten driver upp kostnaderna för svenska konsumenter. Förespråkare menar att handeln ökar försörjningstryggheten. Om svensk produktion fallerar kan vi importera el för att undvika strömavbrott. SE3 är navet i detta utbyte.

Elförbrukning i olika bostadstyper

I SE3 finns en stor variation av bostäder. I Stockholms innerstad bor de flesta i lägenhet med fjärrvärme. Deras energiförbrukning av el är låg, ofta runt 2000–3000 kWh per år. För dessa hushåll är nätavgiften och skatten en stor del av totalkostnaden.

I förorter och kranskommuner är villor vanliga. Många värms med bergvärme eller luft-vattenvärmepump. En villa i SE3 förbrukar ofta mellan 15 000 och 20 000 kWh per år. För dessa hushåll slår varje öres höjning av elpriset hårt mot privatekonomin.

Direktverkande el är fortfarande vanligt i äldre hus och fritidshus i skärgården. Dessa hus är extremt känsliga för höga vinterpriser. Många villaägare i SE3 installerar nu kaminer och solceller för att minska sitt beroende av köpt el.

Säsongsvariationer i Stockholm

Elpriset och förbrukningen i SE3 följer tydliga säsongsmönster. Vintern är den kritiska perioden. Kyla driver upp efterfrågan på uppvärmning, samtidigt som isläggning på älvarna i norr kan begränsa vattenkraften.

Sommaren innebär oftast lägre priser. Industrin går på semester och uppvärmningsbehovet försvinner. Kärnkraftverken lägger ofta sina revisioner (underhållsstopp) under denna period. Det kan leda till tillfälligt högre priser om det samtidigt är vindstilla.

Våren och hösten är övergångsperioder. Här kan priserna variera kraftigt från dag till dag beroende på temperatur och vind. Den så kallade vårfloden fyller vattenmagasinen i norr, vilket kan ge pressade priser även i SE3 om överföringen fungerar.

Framtidsutsikter för Elområde 3

Prognoser för SE3 pekar på en kraftigt ökad elanvändning. Elektrifieringen av transportsektorn och industrin driver på behovet. I Göteborg ställer hamnen och raffinaderierna om, och i Stockholm ska transporter och byggarbetsplatser bli fossilfria.

För att möta detta krävs mer effekt. Svenska kraftnät planerar stora investeringar i ”Stockholms Ström”, ett projekt för att förnya och förstärka nätet i regionen. Detta ska minska risken för effektbrist kalla vinterdagar.

Prisbilden förväntas vara fortsatt volatil. Så länge en stor del av produktionen är väderberoende och överföringskapaciteten är begränsad kommer priserna att svänga. SE3 kommer sannolikt att ligga kvar på en prisnivå mellan norra och södra Sverige.

Beredskap och strömavbrott

Risken för frånkoppling, att man tvingas stänga av elen för vissa områden, har diskuterats flitigt. Detta kallas manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). SE3 är ett område där risken teoretiskt finns om produktionen inte räcker till och importen uteblir.

Styrel (Styrning av el till prioriterade användare) är systemet som avgör vem som får el vid en kris. Sjukhus, räddningstjänst och viktig infrastruktur prioriteras. Hushåll i SE3 kan drabbas av roterande bortkoppling om situationen blir akut.

Svenska kraftnät håller en effektreserv för att undvika detta. Det kan vara gamla oljekraftverk som startas upp vid extrem kyla. Karlshamnsverket i SE4 hjälper ofta till att stabilisera situationen även för SE3 genom att mata in effekt i södra änden av systemet.

Solceller i storstadsregionen

Intresset för solceller i SE3 är rekordstort. Trots att solinstrålningen är något lägre än i allra sydligaste Sverige, är lönsamheten god tack vare de generellt högre elpriserna jämfört med Norrland. Många bostadsrättsföreningar i Stockholm investerar i gemensamma anläggningar.

Detta skapar nya utmaningar för elnätet. När tusentals villor matar ut el samtidigt en solig dag mitt på dagen kan spänningen i det lokala nätet stiga. Nätägarna måste förstärka näten för att hantera denna dubbelriktade trafik.

Fördelen med solceller i SE3 är att produktionen sker där förbrukningen finns. Det minskar överföringsförlusterna i stamnätet. Det minskar också behovet av import under dagtid på sommarhalvåret, vilket dämpar priserna.

Elskatter och avgifter

Utöver spotpriset och nätavgiften betalar konsumenter i SE3 energiskatt. Skatten är densamma för de flesta i södra och mellersta Sverige. Vissa kommuner i norra Sverige har reducerad skatt, men detta gäller inte för SE3.

Moms tillkommer på både elhandel, elnät och energiskatt. Det innebär att statliga pålagor utgör en mycket stor del av den totala kostnaden för en konsument i Stockholm. Vid höga elpriser blir momseffekten kännbar.

Det har funnits politiska förslag om att se över zonindelningen eller skattesatserna för att utjämna kostnaderna. Än så länge är dock systemet intakt, och boende i SE3 får räkna med marknadspriser plus fulla skatter.

Jämförelse med SE4 (Södra Sverige)

Skillnaden mellan SE3 och SE4 är ofta föremål för debatt. SE4 (Malmö) har ingen kärnkraft och är mer beroende av import från kontinenten. Därför är priserna ofta högre där. SE3 har fördelen av sin egen kärnkraftsproduktion.

När exportkablarna till Tyskland och Polen går för fullt dras priserna i SE4 upp. Eftersom SE3 exporterar till SE4 smittar priset av sig. Men när Snitt 4 (gränsen mellan zonerna) maxas, kan SE3 få ett betydligt lägre pris än SE4.

Gapet mellan SE3 och SE4 har minskat under vissa perioder, men ökat under andra. Det beror helt på den aktuella situationen med vindkraft i Tyskland och kärnkraftens tillgänglighet i Frankrike, som påverkar hela systemet söderifrån.

Jämförelse med SE1 och SE2 (Norra Sverige)

Kontrasten mot norra Sverige är stor. I SE1 och SE2 finns ett enormt överskott av vattenkraft och vindkraft. Där är priserna ofta en bråkdel av vad de är i SE3. Industrisatsningar i norr (grönt stål, batterifabriker) kommer dock att öka förbrukningen där.

Detta kan på sikt minska överskottet som skickas söderut till SE3. Om norra Sverige använder sin egen el, blir det mindre kvar att skicka till Stockholm. Det skulle kunna leda till permanent högre priser i SE3 om inte produktionen byggs ut lokalt.

Flaskhalsen i Snitt 2 är den avgörande faktorn. Även om det finns billig el i norr, kan den inte fysiskt komma ner till SE3 om ledningarna är fulla. Det är därför prisskillnaden består trots att vi är i samma land.

Historik bakom elområdena

Indelningen i fyra elområden infördes den 1 november 2011. Bakgrunden var en anmälan från danskarna till EU-kommissionen. Svenska kraftnät begränsade exporten till Danmark för att hålla svenska priser nere vid brist, vilket ansågs bryta mot EU:s regler om fri rörlighet för varor.

Lösningen blev att dela in Sverige i zoner. Tanken var att prissignalerna skulle visa var det behövs mer produktion (där priset är högt) och var det behövs mer nät (där prisskillnaderna är stora). SE3 blev då en tydlig importzon med högre priser än norr.

Kritiken mot systemet har varit hård från konsumenter i SE3 och SE4. Man menar att det straffar södra Sverige. Systemet har dock lett till att viss ny produktion har etablerats i de södra delarna, precis som marknadsteorin förutspådde, men processen är långsam.

Påverkan på näringslivet i Stockholm

För företag i SE3 är elpriset en konkurrensfaktor. Tunga industrier har ofta långa säkringsavtal och påverkas inte direkt av dagliga svängningar. Men för mindre företag, butiker och restauranger slår elräkningen direkt mot sista raden.

Service- och tjänstesektorn i Stockholm är elintensiv på ett annat sätt än basindustrin. Kontor behöver kyla, ventilation och belysning. Datacenter drar enorma mängder energi. Höga elpriser kan dämpa etableringstakten av nya företag i regionen.

Samtidigt driver de höga priserna på energieffektivisering. Fastighetsbolag i SE3 är världsledande på att optimera energianvändningen i byggnader. Smarta styrsystem och återvinning av värme är standard i nybyggnationer i Stockholm.

Fjärrvärmens roll i energisystemet

Fjärrvärmen är en dold hjälte i SE3. Utan fjärrvärme skulle elnätet i Stockholm kollapsa vintertid. Genom att värma hus med varmvatten i rör avlastas elnätet från uppvärmningslast.

Många fjärrvärmeverk producerar också el (kraftvärme). Stockholm Exergi är en stor aktör som planerar för koldioxidinfångning (CCS) vid sitt verk i Värtahamnen. Detta kan göra fjärrvärmen koldioxidnegativ och samtidigt bidra med elproduktion i hjärtat av SE3.

Priset på fjärrvärme har dock också stigit, då det ofta kopplas till bränslepriser (flis, sopor) som handlas på en internationell marknad. Men för elsystemet är fjärrvärmen oumbärlig för att hålla nere effekttopparna.