kWh

Vad är en kWh och hur påverkar det din elkostnad?

kWh står för kilowattimme och är den enhet som används för att mäta energiförbrukning. Det är detta mått som ligger till grund för hur mycket du betalar för din el varje månad. För att förstå din elräkning måste du veta vad en kilowattimme faktiskt representerar i praktiken.

Enkelt förklarat motsvarar 1 kWh den energi som en apparat med effekten 1000 watt (1 kW) förbrukar under en timme. Om du har en dammsugare på 1000 watt och använder den i en timme har du förbrukat exakt en kilowattimme. Ju högre effekt en apparat har, desto snabbare tickar mätaren upp till en ny kWh.

Priset på en kWh varierar kraftigt beroende på tillgång, efterfrågan och vilket elavtal du har tecknat. Det totala elpris du betalar består av tre delar: elhandelspris, nätavgift och skatter. Att ha koll på sin förbrukning i kWh är det mest effektiva sättet att sänka sina hushållskostnader.

Skillnaden mellan kW och kWh

Många blandar ihop begreppen kW (kilowatt) och kWh (kilowattimme), men skillnaden är avgörande. kW är ett mått på effekt, det vill säga hur mycket energi en apparat kräver i ett specifikt ögonblick. Det beskriver styrkan eller kapaciteten hos en elektrisk produkt, ungefär som hästkrafter i en bil.

kWh är däremot ett mått på energi över tid, alltså mängden arbete som faktiskt har utförts. Om kW är hastigheten du kör med, är kWh sträckan du har färdats. Din elmätare registrerar ackumulerad mängd, alltså kWh, inte hur hög effekt du tar ut för stunden.

För att räkna ut förbrukningen multiplicerar du effekten (kW) med tiden (h). En lampa på 10 watt (0,01 kW) måste lysa i 100 timmar för att förbruka 1 kWh. En elbilsladdare på 11 kW förbrukar däremot 11 kWh på bara en timme.

Vad kostar 1 kWh?

Kostnaden för 1 kWh är inte en fast summa utan ändras varje timme på elbörsen Nord Pool. Det pris du ser i marknadsföring är ofta bara elhandelspriset, vilket är den del elbolaget tar betalt för. Till detta tillkommer nätavgifter till ditt lokala nätbolag samt energiskatt och moms till staten.

Ett lågt spotpris på börsen betyder inte automatiskt att din totala kostnad är nära noll. Även om elen skulle vara gratis på börsen måste du fortfarande betala överföringsavgift och skatt per förbrukad kWh. Därför ligger den totala kostnaden för konsumenten ofta mellan 1,50 och 3,00 kronor per kWh, beroende på marknadsläget.

Momsen på 25 procent läggs på toppen av alla kostnader, inklusive energiskatten och nätavgifterna. Det innebär att när nätavgiften höjs, ökar även momskostnaden i kronor räknat. Det är viktigt att räkna med alla dessa delar när du kalkylera din månadskostnad.

Elhandelns roll i priset

Elhandelspriset är den del av kostnaden som du kan påverka genom att välja rätt elbolag. Detta pris baseras på inköpspriset på Nord Pool plus elbolagets påslag och kostnad för elcertifikat. Påslaget täcker elbolagets administrativa kostnader och vinstmarginal.

Konkurrensen mellan elbolagen handlar främst om hur lågt påslag de kan erbjuda per kWh. Vissa bolag lockar med noll kronor i påslag under en period, medan andra har en fast månadsavgift. Det är här du som konsument kan spara pengar genom att vara aktiv och jämföra avtal.

Om du har ett timprisavtal betalar du det exakta priset för varje specifik timme då du använder elen. Har du ett vanligt rörligt månadspris betalar du istället ett snittpris för hela månaden baserat på när kollektivet i ditt område använt el. Valet av avtalsform avgör hur mycket din kWh kostar i slutändan.

Nätavgiftens påverkan på kWh-priset

Nätavgiften betalas till det bolag som äger elledningarna där du bor och går inte att välja bort. Denna avgift består ofta av två delar: en fast abonnemangsavgift och en rörlig överföringsavgift per kWh. Den rörliga delen innebär att ju mer du förbrukar, desto mer betalar du till nätägaren.

Överföringsavgiften ska täcka kostnader för underhåll av elnätet och energiförluster i ledningarna. Nivån på denna avgift varierar kraftigt beroende på var i landet du bor. Glesbygdsnät har ofta högre avgifter per kWh eftersom färre kunder delar på kostnaden för långa ledningar.

Vissa nätbolag har infört effekttariffer som baseras på hur mycket effekt du tar ut samtidigt. Detta kan påverka kostnaden per kWh indirekt genom att styra när det är lönsamt att använda el. Att förstå sin nätavgift är viktigt för att få en helhetsbild av elkostnaden.

Energiskatt och moms

Energiskatten är en punktskatt som bestäms av regeringen och justeras årligen. För de flesta i Sverige ligger denna skatt på en fast nivå per förbrukad kWh. Vissa kommuner i norra Sverige har dock en reducerad energiskatt som en glesbygdsåtgärd.

Skatten betalas via fakturan från ditt elnätbolag, inte via elhandelsbolaget. Detta gör att elhandelsfakturan ibland kan se lägre ut än nätfakturan, trots att själva elen varit dyr. Moms tillkommer sedan på totalsumman av elpris, nätavgift och energiskatt.

Det betyder att staten får in moms på skatten, en så kallad ”skatt på skatt”. När elpriset stiger ökar statens momsintäkter, medan energiskatten per kWh förblir konstant under året. Dessa statliga pålagor utgör ofta mer än hälften av din totala elkostnad.

Hur mycket el drar olika apparater?

För att få kontroll över din förbrukning måste du veta vilka apparater som drar mest kWh. Generellt sett är det allt som producerar värme eller kyla som är de stora energitjuvarna. Element, golvvärme, varmvattenberedare och torktumlare ligger i toppen av listan.

Elektronik som TV, datorer och LED-lampor drar jämförelsevis lite energi. En modern LED-lampa kan lysa i hundratals timmar för samma kostnad som en timmes användning av en torktumlare. Att fokusera på uppvärmning och varmvatten ger därför störst effekt på räkningen.

Här är en uppskattning av hur lång tid det tar för olika apparater att förbruka 1 kWh:

Apparat	Ungefärlig effekt	Tid för 1 kWh
El-element	1000 W	1 timme
Torktumlare	2000 W	30 minuter
Hårtork	1500 W	40 minuter
Spelkontor (stationär)	300 W	3 timmar och 20 min
LED-lampa	5 W	200 timmar
Kylskåp (modernt)	Genomsnitt	ca 24-48 timmar

Uppvärmningens andel av kWh-förbrukningen

I en villa står uppvärmning och varmvatten ofta för cirka 70-80 procent av den totala årsförbrukningen. Om du har direktverkande el är varje grad du höjer inomhustemperaturen direkt märkbar i antalet kWh. En sänkning av inomhustemperaturen med en grad kan minska uppvärmningskostnaden med cirka fem procent.

Värmepumpar är effektiva eftersom de utvinner mer värmeenergi än den elenergi de förbrukar. En värmepump med verkningsgrad (COP) på 3 ger 3 kWh värme för varje 1 kWh el den drar. Detta är anledningen till att byte av värmesystem är den mest lönsamma åtgärden för att sänka kWh-förbrukningen.

Golvvärme i badrum är en dold energitjuv som ofta står på året runt. Om slingan är elektrisk och dåligt isolerad kan den dra tusentals kWh per år. Att stänga av golvvärmen på sommaren är ett enkelt sätt att spara energi.

Varmvatten och duschvanor

Att värma vatten kräver mycket energi, oavsett om det sker med elpatron eller fjärrvärme. En dusch på 10 minuter kan förbruka mellan 3 och 5 kWh beroende på vattenflöde och temperatur. Om fyra personer i en familj duschar dagligen blir det stora mängder energi på ett år.

Ett snålspolande duschmunstycke kan halvera vattenförbrukningen och därmed energikostnaden. Att sänka temperaturen i varmvattenberedaren är också en åtgärd, men den får inte vara för låg på grund av legionellarisk. Att duscha kortare tid är det mest direkta sättet att spara kWh.

För den som har timprisavtal kan det vara lönsamt att styra varmvattenberedaren till natten. Då värms vattnet upp när elpriset per kWh oftast är som lägst. Detta kräver dock en beredare som klarar av styrning eller en extern smart plug.

Elbilsladdning i hemmet

Elbilar har stora batterier som mäts i kWh, ofta mellan 40 och 100 kWh. Att ladda en elbil fullt hemma motsvarar energimässigt att köra en tvättmaskin dygnet runt i flera dagar. En elbil drar i snitt cirka 1,5 till 2 kWh per mil vid blandad körning.

För en normalbilist som kör 1500 mil om året innebär det en ökad förbrukning på cirka 2500-3000 kWh per år. Detta är en betydande ökning för ett hushåll, men kostnaden per mil är fortfarande låg jämfört med bensin. Att ladda på natten är nästan ett måste för att hålla kostnaden nere om man har rörligt elpris.

Laddboxar kan ofta ställas in för att ladda på specifika tider eller styras automatiskt mot lägsta pris. Detta är särskilt effektivt om du använder tjänster från bolag som Tibber som specialiserat sig på smart laddning. Att ladda via vanligt vägguttag rekommenderas inte på grund av brandrisk och låg effekt.

Säsongsvariationer i förbrukning

Elförbrukningen i Sverige är extremt säsongsberoende på grund av vårt kalla klimat. Under vintermånaderna december till februari är förbrukningen som högst, samtidigt som elpriserna ofta toppar. En villa som drar 500 kWh i juli kan lätt dra 2500 kWh i januari.

Detta gör att elräkningarna under vintern blir en tung utgiftspost för många hushåll. Mörkret under vinterhalvåret gör också att vi använder mer belysning och vistas mer inomhus. Solceller producerar minimalt med kWh under vintern, vilket gör att egenproduktion inte hjälper mycket just då.

Att jämna ut kostnaderna över året kan göras genom att lägga undan pengar under sommaren. Vissa elbolag erbjuder konton där man betalar samma belopp varje månad för att slippa chockräkningar. Det ändrar inte antalet förbrukade kWh, men det underlättar privatekonomin.

Tips: Sänk din kWh-förbrukning enkelt

Det snabbaste sättet att påverka din elräkning är att identifiera dina största förbrukare. Köp en enkel elmätare som du sätter i vägguttaget för att mäta enskilda apparater. Ofta hittar man gamla frysar eller element som drar betydligt mer än man trott. Genom att byta ut eller stänga av dessa kan du spara hundratals kronor om året.

Elområden och geografiska skillnader

Sverige är indelat i fyra elområden, från SE1 i norr till SE4 i söder. Priset per kWh skiljer sig ofta mellan dessa områden på grund av begränsningar i överföringskapacitet. I norra Sverige produceras mycket vattenkraft och vindkraft, vilket ofta ger lägre priser.

I södra Sverige (SE4) är förbrukningen hög men produktionen lägre, vilket leder till högre priser per kWh. Detta påverkar inte din förbrukning i sig, men det påverkar hur dyrt varje kWh blir. Skillnaden kan vara flera kronor per kWh under dagar med hög belastning och lite vind.

Nätavgifterna varierar också geografiskt men följer inte samma gränser som elområdena. Det är ofta dyrare nätavgift i glesbygd än i tätort, oavsett vilket elområde man tillhör. Detta skapar stora skillnader i total elkostnad beroende på var i landet huset ligger.

Fast eller rörligt pris per kWh?

Valet av elavtal avgör hur mycket du betalar per kWh och vilken risk du tar. Ett fast elpris innebär att du låser priset per kWh under en bestämd tid, ofta 1-3 år. Det ger trygghet eftersom du vet exakt vad elen kostar, oavsett vad som händer på börsen.

Nackdelen med fast pris är att du ofta får betala en premie för denna trygghet. Elbolaget tar höjd för risken att priserna stiger, vilket gör att snittpriset över tid ofta blir högre. Dessutom kan du inte dra nytta av perioder med mycket låga eller negativa elpriser.

Rörligt pris följer marknaden och har historiskt sett varit det billigaste alternativet över tid. Med rörligt pris varierar din kostnad per kWh varje månad. Det kräver att du har marginaler i ekonomin för att klara pristoppar under vintern.

Timprisavtal – betala för kWh när den är billig

Timpris är en form av rörligt avtal där ditt pris per kWh sätts timme för timme. Detta skiljer sig från vanligt rörligt pris där du betalar ett månadsgenomsnitt. Med timpris kan du sänka din kostnad rejält genom att flytta förbrukning till billiga timmar.

Elen är oftast billigast på natten mellan 00:00 och 06:00 samt mitt på dagen om det blåser mycket. Dyrast är det på morgonen (07-09) och på kvällen (17-19) när samhället vaknar eller kommer hem. Genom att köra tvättmaskin och ladda bilen på natten utnyttjar du de billiga timmarna.

Om du inte kan eller vill styra din förbrukning kan timpris bli dyrare än vanligt rörligt pris. Det beror på att du då sannolikt använder el precis när den är som dyrast. Timpris passar bäst för hushåll med elbil eller uppvärmning som går att automatisera.

Att läsa och förstå elräkningen

Elräkningen kan vara svårtydd med många olika rader och begrepp. Det viktigaste att leta efter är ”Förbrukning kWh” och ”Enhetspris” eller ”à-pris”. Genom att multiplicera dessa får du fram kostnaden för själva elhandeln.

Kontrollera också perioden som fakturan avser, om det är en månad eller ett kvartal. Om du har beräknad förbrukning istället för avläst förbrukning kan det komma en justering senare. Idag ska dock alla elmätare i Sverige läsas av automatiskt varje månad eller oftare.

Jämför antalet kWh med samma månad föregående år för att se om din förbrukning ökat eller minskat. Detta är det bästa sättet att se om dina energisparåtgärder har gett resultat. Kom ihåg att ta hänsyn till om det varit en kallare eller varmare månad än normalt.

Standby-läge och smygel

Många apparater drar ström även när de är avstängda, så kallat standby-läge. Äldre TV-apparater, stereoanläggningar och datorer kan dra betydande mängder kWh över ett år. Moderna apparater har striktare krav på standby-förbrukning enligt EU-regler.

Enskilt drar dessa apparater lite, men ”många bäckar små” gäller verkligen här. Ett hushåll kan ha en ständig grundlast på 100-200 watt bara från apparater i vila. Det blir upp till 1700 kWh på ett år, vilket är en onödig kostnad.

Använd grenuttag med strömbrytare för att enkelt stänga av flera apparater helt. Dra ur laddare till mobiler och laptops när de inte används. Detta minskar inte bara kWh-förbrukningen utan även brandrisken.

Solceller och egenproducerade kWh

Att installera solceller innebär att du producerar dina egna kWh istället för att köpa dem. Varje kWh du använder direkt från dina paneler är gratis, bortsett från installationskostnaden. Du slipper då betala elpris, nätavgift, skatt och moms för den energin.

Överskottet som du inte använder säljs ut på nätet och du får betalt per kWh. Dessutom får du en skattereduktion på 60 öre per såld kWh upp till en viss gräns. Detta gör att solceller kan vara en mycket lönsam investering över tid.

Produktionen sker dock främst på sommaren när behovet är som lägst. Därför handlar solcellsekonomi mycket om att sälja dyrt (eller få skattereduktion) och köpa tillbaka på vintern. Att matcha sin energiförbrukning mot soltimmarna blir allt viktigare.

Framtidens elförbrukning

Samhället elektrifieras i snabb takt, vilket innebär att behovet av kWh kommer att öka totalt sett. Industrier ställer om från fossila bränslen till el, och transportsektorn följer efter. För privatpersoner innebär det att vi kommer använda mer el till bilar, men kanske mindre till uppvärmning tack vare effektivare hus.

Smarta hem kommer att spela en större roll i att optimera när vi använder våra kWh. System som automatiskt balanserar lasten i hemmet blir standard. Batterilagring i hemmet kan göra det möjligt att spara billiga kWh för att använda dem när priset är högt.

Prismodellerna kommer sannolikt att utvecklas för att premiera flexibilitet. Att kunna minska sin förbrukning snabbt vid effekttoppar kan ge ekonomisk ersättning. Din roll som elkonsument går från passiv betalare till aktiv deltagare i energisystemet.